Före, under och efter läsningen

I det här inlägget tänker jag berätta hur jag undervisade ur ett kapitel ur Sandvargen i min förskoleklass. Lektionen är uppbyggd i tre delar: före, under och efter, med bildpromenad*, högläsning och textsamtal.

När man genomför en sån här lektion med så unga elever måste man vara väldigt lyhörd för hur mycket de orkar. Ibland måste man ta en rörelsepaus eller så måste man låta bli att genomföra allt man hade tänkt.

Kapitlet jag läste heter Blyg, blygare, blygast och börjar med att Zackarina sjunger egenkomponerade sånger för mamma och pappa. Då dyker det upp en  bil, med en hel hög vuxna som vill hälsa på och de vill så klart också höra Zackarina sjunga. Men det vill inte Zackarina och hon springer ner till Sandvargen istället. Hon hör hur en av de vuxna säger att ”hon är blyg”.  Zackarina och Sandvargen pratar en stund, sedan går Zackarina tillbaka och ber en av tanterna att sjunga först – eftersom Zackarina är så blyg – men då visar det sig att tanten kanske också är blyg …

Jag började lektionen med en bildpromenad, utifrån en av bilderna från kapitlet. Alla fick säga vad de såg.

    • Jag ser en trappa.
    • Jag ser tre trappsteg.
    • Jag ser Zackarina.
    • Jag ser ett räcke.
    • Jag ser en dörr.
    • Jag ser ett slags rep.
    • Jag ser att Zackarina blundar.
    • Jag ser ett dörrhandtag.
    • osv.

Sedan fick alla säga vad de trodde.

  • Jag tror att Zackarina ska hoppa hopprep.
  • Jag tror att Zackarina ska gå till Sandvargen.
  • Jag tror att Zackarina sjunger, för munnen ser ut så här (visar med sin egen mun).
  • osv.

Därefter skrev jag upp kapitlets namn på tavlan och vi läste det flera gånger tillsammans. Jag bad alla tänka på ordet blyg och om de själva hade varit blyg någon gång. Sedan fick de prata med en kompis om sina tankar och slutligen pratade vi tillsammans. Den som inte ville säga något, fick som vanligt säga pass.

Slutligen frågade jag vem de trodde skulle vara blyg i kapitlet. Några trodde Sandvargen, några trodde Zackarina och några trodde att pappan skulle vara blyg.

Därefter läste jag kapitlet. Jag läste det utan tankestopp, för jag kände att det hade hackat sönder texten för mycket just den här gången. När jag hade läst klart, fick de samma fråga igen: Vem i kapitlet är det som är blyg? De fick tänka och sedan prata med en kompis. När vi diskuterade i storgrupp, var det många som tyckte att tanten också hade varit blyg, inte bara Zackarina. Då hjälptes vi åt att fundera ut HUR vi visste det, för jag berättade att det inte stod det i texten. Ändå tyckte alla det. Vi funderade och en elev sa att tanten hade låtsas vara hes och en sa att tanten hade blivit röd i ansiktet när Zackarina frågade om hon ville sjunga. Vi pratade en stund om att rodna och att det kan höra ihop med känslan blyg.

Ungefär här tog orken slut och vi fick avsluta lektionen. Vad innehöll då den här lektionen?

  • Vi skapade förförståelse, genom att tänka kring ordet blyg.
  • Vi delade ordförråd med varandra.
  • Vi gjorde förutsägelser.
  • Vi pratade om känslor och hur det kan gestaltas i kroppen.
  • Vi tränade oss i att göra inferenser.

 

*För alla som vill lära sig mer om bildpromenad och hur man kan genomföra textsamtal rekommenderar jag varmt Anne-Marie Körlings bok Textsamtal & bildpromenader


Prenumerera på nya blogginlägg

Kan man använda en läslogg när man inte kan läsa?

Läsloggar är ett ypperligt tankeredskap när man ska diskutera en text.  När man samtalar om text, kan man lära sig att fördjupa sig i texter och anknyta dem till sin erfarenhetsvärld, skriver Gunilla Molloy*.

Men kan man göra det med elever som ännu inte har lärt sig skriva och läsa? Ja, fortsätter Molloy. Läsloggen blir ett utmärkt sätt att introducera eleverna i skriftspråket, eftersom de ju redan kan tänka.

I min förskoleklass började jag med detta redan första veckan i skolan. Jag högläste första kapitlet i Sandvargen och efter en kort diskussion, fick alla rita något från kapitlet som de minns ur kapitlet. Jag gick runt och hjälpte till att skriva till deras bild. När de var klara, bad jag dem att visa och berätta för en eller två kompisar vad de hade tänkt.

Något jag är mycket noga med är att aldrig säga att någon har gjort en fin bild. Jag ber alltid eleven att berätta om bilden och sedan frågar jag vad de vill att jag ska skriva. När man säger ”berätta” har jag ofta sett att de osäkra eleverna slappnar av och glada börjar berätta om sin bild utan rädsla för att få bilden bedömd.

Läslogg är ett roligt arbete  – våga prova du med!

* Språk-, läs- och skrivutveckling – Grundskola åk 1-9 Modul: Samtal om text Del 4: Läsloggar – ett tankeredskap


Prenumerera på nya blogginlägg

Kan man … i förskoleklass?

Kan man göra bildpromenad i förskoleklass?
Ja – om man är lyhörd och läser av gruppen hur mycket de orkar med!

Kan man ha läslogg i förskoleklass?
Ja – om man arbetar med en läslogg som bygger på elevernas eget tänkande. En utmärkt bok att prova läslogg med, är Sandvargen av Åsa Lind.

Kan man använda EPA i förskoleklass?
Ja – om man börjar med något enkelt och använder ett tydligt bildstöd för vad man ska göra!


Prenumerera på nya blogginlägg

Tillbaka på ruta ett

Under många år har jag utvecklat min undervisning tillsammans med en Smartboard. Fram för allt blev min läsundervisning tusen gånger bättre än innan (man behöver egentligen ingen Smartboard för detta, det räcker med en dator och en projektor).

Nu har jag ett nytt klassrum. Nya elever. Men ingen Smartboard. Ingen projektor. Men en hederlig svartatavla som sitter alldeles för högt upp på väggen. Jo då. Och ett blädderblock har jag.

Men jag har bett om att få undervisa i förskoleklassen. Så det är inte ett dugg synd om mig. Bara lite ovant. Och jag måste tänka nytt igen. Fast ändå gammalt. Om ni förstår vad jag menar.

Ur bilderboken: Vem sänkte båten? av Pamela Allen.

Prenumerera på nya blogginlägg