Interaktioner, aktivitet, artefakter, utvecklingshopp och kreativitet!

I ett tidigare inlägg, skrev jag om mina funderingar kring klassrummets möblering och organisation. Nu läser jag boken ”Vygotskij i praktiken” av Leif Strandberg och där har jag hittat fler frågor att ställa till mig själv som pedagog, när jag ska inreda och möblera klassrummet. Men skriver Strandberg, det är viktigt att barnen får vara med i den processen, så ställ inte i ordning allt innan, låt barnen får vara med och påverka. För om man genomför ”miljöförändringar där barnen inte är med, leder [det] inte till utveckling utan snarare till främlingskap. Saker och ting förändras men barnen vet inte varför det ändras” (s 24). Så självklart, men det blev ändå ett uppvaknade för mig. För jag hade nog tänkt att allt skulle ”vara klart” när eleverna kommer tillbaka efter sommarlovet. Nu släpper jag det och planerar istället för de frågor jag och eleverna ska diskutera, för ”om de förstår att de förväntas deltaga i att utveckla lärandemiljöerna, kommer de också att ha idéer om hur deras utveckling kan gagnas av omändringar” (s 25).

LÄRANDERUM – EN CHECKLISTA

Interaktioner

Vilka samspel är möjliga i rummet? Hur kan barnen relatera till varandra i rummet? Hur kan barnen samspela med läraren i rummet?

Aktivitet

Vad är möjligt att göra i detta rum? Vilken typ av aktiviteter är möjliga i detta rum? Vilka är omöjliga?

Artefakter

Vilka artefakter, alltså verktyg, har barnen tillgång till i rummet?

Utvecklingshopp

Finns en förväntan om utveckling i detta rum? Har barnen tillgång till detta hopp?

Kreativitet

Är rummet ”färdigt” eller finns det utrymme för barnens innovationer i detta rum? Är det möjligt för barnen att förändra rummet i någon av de uppräknade aspekterna?

9789113026510_200_vygotskij-i-praktiken-bland-plugghastar-och-fusklappar_haftad

(Leif Strandberg, 2006, s 23-24)