Hur vet man att något är upp och ner? – boksamtal med förskolebarn

Idag läste jag boken Nasses taxi av Sven Nordqvist för mina tjejer som är 2 och 4 år. Nyss hemkommen från Matematikbiennalen blev min läsning av boken en närläsning av matematiska ord. Så här kommer ett förslag på boksamtal till alla som arbetar med förskolebarn, perfekt att plocka in i ett tema om till exempel lägesord eller jämförelseord.

Jag skulle börja med att göra en bildpromenad genom att titta på framsidan. När man gör en bildpromenad frågar man barnen vad de ser – jag ser en väska, jag ser en randig mössa, jag ser Nasse, jag ser en skottkärra, jag ser… Sedan skulle jag fråga barnen vad de tror händer på bilden, vad hände innan, vad de tror att boken kommer att handla om osv. Jag kanske frågar barnen om de har åkt skottkärra någon gång och kanske prova att gå ”skottkärrra” med varandra innan vi läser boken.

När vi har läst boken rakt igenom skulle jag fråga om det var något de gillade i boken, något de inte gillade med boken och slutligen om det var något de undrade över.

Nästa tillfälle skulle vi läsa boken igen eller delar ur den, men denna gång stanna upp vid några ställen. Och ställa några av dessa frågor beroende vad man vill uppmärksamma för ord:

  • Upp och ner – hur vet man att något är upp och ner? Kan du gå upp och ner?
  • Snabbt – hur vet man när något går snabbt?
  • Snabbare – hur vet man att det går snabbare?
  • Långsamt – kan du visa mig hur långsamt ser ut?
  • Lätt – hur vet man vad som är lätt? Kan du göra dig lätt?
  • Tungt – hur känns tungt? Kan du göra dig tung?
  • Stor – är du stor?
  • Större – kan du göra dig större?

Kanske även prova att ställa inferensfrågor:

  • ”Saker och ting är inte alltid som man tror”, säger Nasse. Hur tyckte Nasse att det skulle vara?
  • ”Stor lärare var lätt, liten gumma var tung. Han förstår inte. Det är ingen ordning på nånting” säger Nasse. Jag undrar vad Nasse menar med det?

Undrar om detta fungerar – jag måste prova med mina tjejer!

(Läs mer om ”bildpromenad” på Anne-Marie Körlings blogg.)

 

 

 

20140208-150348.jpg

Samarbete, koncentration och varför vi har bänkfritt.

Mina elever får gärna samarbeta under de mattelektioner som vi jobbar i vår mattebok. Ofta väljer ungefär hälften att göra det, resten väljer att arbeta enskilt. Vi har inga bänkar i klassrummet, utan vi har flera olika storlekar på bord, för att att kunna variera så mycket som möjligt. Man får sitta var man vill i klassrummet, men med en reservation: sitt där du lär dig bäst! Idag hann jag skriva ner vad jag såg och hörde under en sådan lektion. De vet att jag brukar skriva ner det jag ser och det hjälper eleverna att hålla koncentrationen och fokus på innehållet!

Jag ser/hör:

  • att … och … samarbetar.
  • att … är koncentrerad.
  • att … tänker – sedan läser … uppgiften högt.
  • att … och … samarbetar.
  • att … läser uppgiften tillsammans med …
  • att … säger ”110” till …
  • att … och … kom på uppgiften själva, efter att de hade läst den igen.
  • att … skriver i matteboken.
  • att … har räknat 5 textuppgifter.
  • att … tänker på ett tal.
  • att … säger till … ”8 plus 3 är 11”.
  • att … och … säger ”vi har förmågan att samarbeta”.
  • att …hjälpte …med hur man skulle räkna med uppställning.

 

 

Hur gick det att läsa idag?

Mina elever har läsdagböcker. Titel, författare, datum och en kommentar vad de tyckte om boken. Nu har vi även börjat skriva in de böcker de högläser i projektet Hej – jag läser för dej! De skriver vem de har läst för och hur det gick att läsa. De skriver även in något de ska tänka på tills nästa gång de läser. Så här stod det i deras böcker den här veckan:

  • Jag läste bra, nästa gång ska jag tänka på att ha inlevelse.
  • Jag läste högt, nästa gång kan jag läsa med mer inlevelse.
  • Jag läste ganska högt. Jag vill läsa en svårare bok.
  • Jag läste med punkt och nästa gång kan jag tänka på att träna mer.
  • Jag stannade vid punkt. Jag ska träna mer inlevelse.
  • Jag tyckte jag läste bra ”upp och ner”, nästa gång ska jag tänka på att läsa likadant.
  • Jag stannade vid punkt. Jag ska tänka på att läsa samma takt.
  • Jag läste nog högt. Jag ska träna mer.
  • Jag var bra på att läsa. En önskan är att jag ska tänka på att stanna vid punkt.
  • Jag läste bra. Jag vill läsa roligare.