Elevdemokrati, en chockad lärare och en klok elev!

Bänkarna är tillbaka.
Jag som trodde att eleverna, precis som jag – älskade deras bänklösa klassrum. Men på senaste klassrådet kröp det fram att i princip alla ville ha sina bänkar tillbaka, trots att vi inte har haft dem sedan förra läsåret.

Jag skrev ner alla deras argument för ”bänkens återkomst”.

Det är trångt vid lådorna, när alla hämtar samtidigt.
-Det får plats mer saker i bänken.
-Jag saknar min bänk!

Jag lyssnade och kände mig allt ledsnare inombords, eftersom jag tror på ”det bänkfria klassrummet” som en dörröppnare till ett friare och kreativare inlärningsklimat. Det ”bänkfria klassrummet” har gjort det möjligt för mig att möblera för olika sätt att undervisa i rummet: helklass, halvklass, smågrupper och enskild undervisning.

Får vi bänkarna tillbaka? Snälla CC!

Jag visste inte vad jag skulle svara. Jag såg framför mig, hur hela min idé om undervisning föll och att klassrummet förvandlades till ett hav av fastlåsta bänkar i rad, på rad, på rad…
Nej, det går inte. Jag kan inte undervisa er då, inte på det sättet jag vill.

Vi diskuterade fram och tillbaka och eleverna kom med olika förslag på hur vi kunde bygga om klassrummet, så att både bänkar och alla andra möbler skulle få plats. Eftersom jag var i någon form av chocktillstånd, kunde jag inte tänka klart. Jag kände bara att om jag låter dem få tillbaka bänkarna faller allt jag tror på – men om jag å andra sidan bara kör över deras starka önskan, tappar jag en stor del av mitt förtroendekapital jag har byggt upp tillsammans med dem.

Då räcker en elev upp handen.
Om vi ställer bänkarna precis så här som ”Bigabig” (namnet på vårt stora bord), då blir det ju ingen skillnad.

Ett sus gick genom rummet och alla kände att det här var kanske lösningen…

Jag tänkte intensivt. Här kom ett elevförslag som faktiskt gjorde det mjöligt att ha kvar större delen av vår gamla möblering, även om eleverna skulle få fasta platser vid genomgångar, klassråd osv.
Ok! Vi provar, men ni får bära själva och får de inte plats på samma yta får ni bära ner dem i källaren igen.
Jaaaaaaaaa!

Hejdå Bigabig – Välkommen Bänkabig!

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Näringskedjor och livscykler – dramatiskt värre!

Hur kan man visa och samtidigt öva på att förstå begrepp som till exempel näringskedja, livscykel och vattnets kretslopp? Jo, man dramatiserar dem! Igår skrev jag att jag skulle prova ett lektionsupplägg jag hade hittat på Skolverkets hemsida (jag gjorde om det lite, så det passade oss) och idag fick eleverna pröva. Det blev verkligen en lyckad lektion!

Jag började med att skriva ordet ”Begreppsteater” på tavlan och så berättade jag kort om vad vi skulle göra. Sedan fick eleverna tänka en stund enskilt på vilka begrepp vi har jobbat med på NO-lektionerna. Sedan fick de prata i par och sedan skrev jag upp deras förslag på tavlan (E-P-A).

Innan vi började dramatisera, fick eleverna ge förslag på vilka förmågor vi tränar/använder under detta lektionspass. Dessa förmågor satt jag upp på tavlan så att de blev synliga (se bilden).

I stora drag gick lektionen till så här:

  • Jag lottade grupper om 3 (med appen: Teacher´s Pick).
  • Första omgången fick alla elever göra ett kort drama om en valfri näringskedja.
  • I varje grupp lottades det vem som skulle vara producent, konsument och toppkonsument.
  • Grupperna fick ca10 minuter på sig att hitta på en enkel pantomim.
  • En grupp i taget spelade upp och vi andra gissade vad vi trodde att vi såg.
  • Därefter fick grupperna nya begrepp. Bland annat fjärilens livscykel och vattnets kretslopp. Alla grupper fick återigen ca 10 minuter på sig och sedan spelade de upp för varandra.

Behöver jag säga att vi hade väldigt roligt  samtidigt som vi fördjupade vår förståelse av biologiska begrepp?

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Drama på biologilektionen

På skolverkets sida hittade jag några intressant lektionsupplägg inom biologiämnet. Bland annat gav de förslag på att dramatisera olika förlopp.

Så imorgon ska de få göra korta pantomimsketcher där de får öva på begrepp som till exempel:

  • livscykel
  • näringskedja
  • producent
  • konsument
  • toppkonsument

Dessa begrepp har vi arbetat med på olika sätt, men här får vi in ytterligare en dimension i lärandet genom att dramatisera.

Jag återkommer med hur det gick!

20140522-221139-79899547.jpg
-Jag är en fluga, vem äter mig? -Flugsnapparen! Vem äter mig? -Örnen! Vem äter jag? osv.osv.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Att tänka och prata om sin läsning del 2

Nu har jag gjort läsintervjuer med alla mina elever. Några av frågorna handlade om vad man gör om man stöter på något man inte förstår. Så här svarade mina elever:

  • Frågar en kompis eller en vuxen!
  • Läser vidare och ser om jag förstår i texten sen.
  • Backar och läser om.
  • Hoppar över.
  • Försöker klura innan jag läser om.
  • Stannar och tar halva ordet och sedan fortsätter.
  • Tänker och klurar.
  • Letar i en ordbok.

En fråga handlade om vad de själva ville utveckla/bli bättre på som läsare.

  • Inte läsa som en robot.
  • Stanna vid punkt.
  • Inlevelse.
  • Kunna läsa ord som är långa och sitter ihop.
  • Säga orden rätt.
  • Att inte läsa för fort.
  • Läsa mera!
  • Att inte stanna i texten, att behöva läsa om hela tiden.
  • Försöka förstå bättre.
  • Läsa snabbare.

Nästa vecka kommer jag under en gemensam lektion visa eleverna hur de har svarat och på så sätt få ta del av varandras strategier och varandras mål. Det blir en slags kooperativt lärande – en av NRP:s sju grundstrategier som utvecklar läsförståelse (Westlund, 2009).

 

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg