Återkoppla i slutet av lektionen

Ibland när eleverna arbetar självständigt, brukar jag ta ett steg tillbaka, titta mig runt i klassrummet och skriva ner vad jag ser. Detta har jag lärt mig av Anne-Marie Körling. I dag skrev jag ner vad jag såg och kopplade upp dokumentet mot smartboarden. När lektionen var slut, läste jag upp det jag hade sett.

IMG_1897-0.JPG

Eleverna frågar – eleverna svarar!

Även detta år fortsätter vi att utveckla vår förmåga att ställa frågor till texten vi läser. Det kan vara svårt för eleverna att komma igång, men det brukar gå bättre om man frågar om de har några frågor eller funderingar direkt till huvudpersonen. Vi läser just nu Nils Holgersson och jag skriver upp elevernas frågor och hänger upp dem väl synligt i klassrummet. Idag fick de elever som ville, prova att svara på de andras frågor, genom att gestalta svaret med en mycket enkel dramatisering.

IMG_1893.JPG

Man får svara på vilken fråga man vill och det gör ingenting om redan en annan elev har gestaltat frågan innan. Idag fick vi se väldigt många Smirre Räv och flera olika Akka. Jag hjälper till genom att vara lite av en ciceron och hälsar välkommen och småpratar med rollfiguren som kommer in.  Ingen rekvisita behövs, det enda som behövs är en dörr.

Ut genom dörren – stänger dörren bakom sig – knackar på – och in kommer…

Det här är en mycket rolig lektion och eleverna övar bland annat sin förmåga att:

  • kommunicera i tal
  • analysera skönlitteratur
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

 

IMG_1894-0.JPG

 

 

 

Textsamtal

Två korta textsamtal. Jag återger bara början på samtalen.

Lördag. Sångstund i vardagsrummet. Mitt i ”Lille katt” får jag en fråga:

-Du mamma, jag har tänkt på en sak…en gris kan väl inte tända en spis?

Måndagkväll. Läser ”Det susar i säven” ännu en gång.

-Du mamma, jag har tänkt på en sak…varför kan inte herr Padda simma? Grodor kan ju simma! (I texten ramlar herr Padda överbord och lyckas behjälpligt ta sig i land…)

Min 5-åring har än så länge ingen aning om vad läsförståelsestrategier är för något, men hon använder sig av dem ändå. För henne är texten i fokus. Precis som det ska vara.

 

IMG_1891.JPG

Skärmkorsord, taggad läsning och ”den lilla skillnaden gör stor skillnad”

Veckans lektioner har haft språkutveckling som gemensamt tema. Vi har fortsatt  utvecklingen av lässtrategin ”Kontrollera läsningen” (Roe, 2014) och den här veckan plockade jag in ytterligare ett tecken att ”tagga” texten med (se tidigare inlägg: Att själv komma på…). Eleverna väljer dessutom nästan alltid att läsa i par för de märker hur de kan hjälpa och stötta varandra i och under läsningen – och de vet att jag (nästan) aldrig säger nej till parläsning, speciellt inte när det gäller läsning i våra NO- eller SO-böcker.

Vi har även provat något som kallas skärmkorsord. Det är ett arbetssätt som kommer från boken ”Lyft språket lyft tänkandet” av Pauline Gibbons. Eleverna får rika möjligheter att utveckla sin begreppsliga förmåga (att förstå innebörden av begrepp och ord). Jag provade detta både under en matematiklektion och en NO-lektion – snygga ordet för plus – var en av elevförklaringarna av begreppet addition.

Idag upptäckte jag dessutom en sak i min egen undervisning som jag blev så glad över att jag inte kunde låta bli att twittra om det. När jag skulle hjälpa en elev med några meningar, så såg jag att eleven inte hade satt ut några punkter eller andra skiljetecken i slutet av meningarna. Då gjorde jag äntligen INTE så som jag slentrianmässigt brukar göra, nämligen säga ”du har glömt att sätta ut punkt”.  Istället sa jag äntligen det som jag har försökt träna mig själv att säga: Vilket skiljetecken vill du välja här? 

Det är svårt och det tar tid att förändra sin undervisning brukar Anne-Marie Körling säga. Ibland kan det ta år mellan tanke och handling och väldigt ofta känns det för mig som jag tar ett steg fram och två steg bak…

…i dag tog jag ett steg fram.