Beskrivande texter – svampar

En av mina kollegor har arbetat med beskrivande texter med sina 1:or. Hon är den som har inspirerat oss andra att börja med cirkelmodellen på skolan. Här berättar hon hur deras arbete växte fram under hösten.

Utställning i korridoren.
Svamputställning!

 

Så här gjorde vi (sättet att arbeta på kallas cirkelmodellen):

  1. Först lärde vi oss mer om svampar genom att titta på filmer, läsa i böcker och titta på bilder med speciella ord som handlar om svampar. Som att en svamps hatt kan vara klotformad, utbredd eller välvd och att svampens fot kan ha strumpa och ring.
  1. Sedan fick vi lära oss om hur en beskrivande text kan vara uppbyggd, att de brukar vara indelade i flera stycken. När vi skulle skriva om våra svampar skulle vi ha med fyra olika textstycken: klassificering, (d.v.s. vilken typ av svamp det var), utseende, växtplats och ätbarhet.
  1. När vi hade lärt oss ganska mycket om svampar och om hur man kan skriva en text om en svamp var det dags att skriva en text tillsammans. Då fyllde vi först i ett formulär om svampen tillsammans, champinjonen skrev vi om. Orden vi skrev kallas för nyckelord och med hjälp av dem kan man sedan skriva en text. Vi tittade på bilderna som vi hade jobbat med i steg 1 för att veta vilken typ av svamp det var och hur vi skulle beskriva dess utseende. Var svampen växte och om den var ätbar fick vi titta i böcker och på internet för att ta reda på. Sedan hjälptes vi åt att formulera meningar om champinjonen så att det blev en färdig text.
  1. När vi hade gjort det var det dags för var och en att skriva om sin egen svamp. Då gjorde vi som i steg 3 men själva. Vi fick varsitt formulär att fylla i och sedan skrev vi våra egna svamptexter. Det var ganska svårt att göra om våra nyckelord till meningar så fröken fick hjälpa till en del och så hjälpte vi varandra. När vi hade skrivit våra texter för hand fick vi skriva dem på I-pad i en app som heter ”skolstil 2”. Den läser upp det man skrivit och man kan se om man har stavat fel. Men den är inte så bra på att läsa ovanliga svampnamn så ibland lät det väldigt roligt när den läste.


Prenumerera på nya blogginlägg

Vägledd läsning – så gick det!

– När lektionen är slut, kommer ni att veta mer om andra världskriget!

Ungefär så sa jag när lektionen började, sedan satte vi oss vid rundabordet och jag tog fram mitt exemplar av ”Anne Franks dagbok”. Vi pratade om vad en dagbok är och jag berättade att just denna dagbok var mycket speciell och har blivit översatt till många språk. Egentligen brukar man ju inte läsa andras dagböcker ( en av eleverna hade smygläst storebrorsans dagbok…) och de diskuterade kring varför just denna dagbok blev läst av andra människor.

bild

Därefter satte vi igång att läsa. Alla läste tyst och alla använde en linjal och när de hade läst klart stycket (som jag hade markerat på papperet) sköt de upp linjalen till toppen av papperet, för att på så sätt markera att de läst klart.

Därefter fick de turas om att inleda samtalet. En elev började med frasen ”Jag tror det betyder…”. Därefter fick de andra eleverna prata. Flera av dem hade kopplingar som de direkt ville berätta om, (det har vi jobbat med sedan förra året, så nu gör nästan alla eleverna det spontant när vi läser) och några hade olika sorters frågor.

När vi hade läst en stund, bad jag dem fundera på vilka strategier vi använder och de pratade en stund två och två. De flesta var överens om att vi använde sammanfatta och ställa frågor men även förutspå. Jag fyllde i med att vi även använde oss av strategin klargöra/utforska när vi stötte på nya ord som vi undrade över.

Därefter fortsatte de att läsa ett stycke (tyst för sig själv) och därefter turades de om att leda diskussionen: ”Jag tror att det betyder…”.  Ju längre vi läste, desto flera funderingar om ord och begrepp hade eleverna och dessa ord stannade vi lite extra vid:

  • dagbok
  • världskrig
  • ockupation
  • förföljda
  • koncentrationsläger
  • firma
  • överleva

Lektionen tog så klart längre tid än vad jag hade planerat, så huxflux ramlade alla 4:orna in i klassrummet och undrade vad vi gjorde. Jag bad mina 3:or att skriva en utvärdering på baksidan av papperet och sedan samlade jag snabbt ihop 4:orna på rundamattan och högläste hela texten för dem, medan 3:orna fortsatte att skriva klart.

Vår härliga gröna matta!

  • Jag har lärt mig att en del fick överleva i koncentrationsläger.
  • Jag tyckte att lektionen var bra, jag har lärt mig att skriva kontiastronsläger.
  • Jag tyckte lektionen var spenande.
  • Jag har lärt mig att Anne levde tills hon var 15 år.
  • Jag tyckte att lektionen var bra.
  • Jag tyckte att lektionen var så där.
  • Jag har lärt mig om Anne Frank.
  • Jag tyckte lektionen var rolig.

I boken ”Kiwimetoden” skriver Anne-Marie Körling att vägledd läsning hjälper läraren ”att komma närmare varje elevs kunskapsutveckling” (2006:179). Ja, det kan jag bara instämma i, för idag såg och hörde jag elever som gjorde:

  •  inferenser
  • hjälpte varandra att förstå
  • hjälpte varandra att ljuda ut svåra ord
  • textkopplingar
  • ställde frågor på djupet
  • frågade om ord
  • mummelläste
  • rättade sig själv
  • läste effektivare med en linjal än utan
  • återberättade med egna ord
  • blev intresserade av ”Anne Franks dagbok” som jag hade med mig

bild

(Om du läser denna text och inte riktigt förstod innehållet, så kan du läsa detta inlägg först: Vägledd läsning – jag provar mig fram)

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Vägledd läsning – jag provar mig fram

Parallellt med att jag provar cirkelmodellen för första gången den här terminen, undersöker jag och testar mig fram med den undervisningsform som kallas vägledd läsning. Jag har ända sedan jag såg Anne-Marie Körling (filmen går tyvärr inte att få tag på på nätet) ha vägledd läsning med en grupp elever, varit nyfiken på att prova detta arbetssätt. Och eftersom mina 3:or och 4:or inte har slöjd tillsammans detta läsår, har jag fått en en möjlighet att arbeta med varje grupp var för sig, en gång i veckan i ca 80 minuter.

I boken ”Kiwimetoden” skriver Anne-Marie Körling om vägledd läsning. Hon skriver bland annat: ”Det som utmärker denna undervisningsform är det lilla undervisningssammanhanget med ett fåtal elever.” (2006:268) Och det är det som är själva poängen med vägledd läsning – eleverna får närheten till läraren samtidigt som de lär av och med varandra.

bild

I boken ”Lyckas med läsning – läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland” finns ett kapitel som beskriver utförligt hur och varför det är viktigt att arbeta med vägledd läsning.

Vägledd läsning är själva hjärtat i ett väl avvägt läs- och skrivprogram. Här får läraren och elevgruppen goda tillfällen att på ett målmedvetet sätt samtala om, läsa och fundera på texter. […] Vid vägledd läsning hjälper läraren en grupp elever att använda strategierna  så att de kan läsa själva. Läraren har en mycket viktigt roll som består i att förbereda lektionerna och att leda dem, att observera och stödja varje elev i läsningen (Bonnier Utbildning, 2001:78).

Min planering för min nästa lektion i vägledd läsning ser ut ungefär så här:

Vi arbetar med judendomen och mina elever har ofta frågor och funderingar kring andra världskriget och hur och varför judarna blev förföljda och dödade av nazisterna. Därför har jag bestämt mig för att läsa en faktatext om Anne Frank. Den texten läser jag noga så att jag är välbekant med den. Jag förbereder mig även med  öppna frågor:  – Hur vet ni? Vad tänker ni att texten ska handla om när ni möter denna illustration? Vem är det som berättar? Hur vet vi det? Vad är det som inte sägs? Varför sägs inte det? (Dessa frågor har jag hämtat från detta inlägg från Körlingsord: Fem undervisningar i läsförståelse)

Jag kopierar upp texten till alla, och i texten har jag gjort markeringar så att det ska vara lätt för eleverna att veta hur långt vi ska läsa varje gång, innan vi ska göra en paus och prata.

Huvudsyftet under just denna läslektion är att öva elevernas förmåga att sammanfatta text med egna ord, något som vi har arbetat med mycket lite hittills det här läsåret. Eleverna kommer också att öva sig i att reda ut oklarheter och att öva upp medvetenheten om när man inte förstår och vad man ska göra då. Så klart är även syftet med läsningen att lära oss om Anne Frank, vem det var och vad hon har betytt historiskt.

För att öva strategin sammanfatta ska jag ge eleverna en ”börja”. Vi ska prova att använda ”Jag tror det betyder…” Det blir ett sätt att med egna ord, sammanfatta och förklarar textstycket. Den idén fick jag från den här  lilla filmen som jag hittade när jag sökte på ”Guided reading”:

Innan vi börja att läsa texten är det viktigt att aktivera elevernas förförståelse och det gör jag genom att prata om vad en dagbok är, varför man väljer att skriva dagbok osv. Därefter tittar vi på rubriken, bilderna och bildtexterna och pratar om dem.

Själva läsningen sker tyst (så långt det är markerat i texten) , för att sedan övergå i diskussioner tillsammans.

Jag återkommer med en återkoppling på hur lektionen gick!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Gemensamt skrivande – en text växer fram!

Idag har vi skrivit vår gemensamma beskrivande text (se tidigare inlägg om vårt arbete med Cirkelmodellen), som eleverna sedan kommer att ha som mall/modell när de själva ska skriva sin text. Så här växte vår sexfältare och vår text fram under veckan som gick.

Eleverna fick i olika ”expertgrupper” till uppgift att plocka ut nyckelord ur en text (en text om lodjuretsom vi tidigare hade studerat), till sina respektive delar i sexfältaren (en grupp hade klassificering, en grupp hade förekomst osv.). Därefter fick de sätta sig i sin ”hemgrupp” och berätta för de andra vilka nyckelord de hade valt ut (här insåg jag att de hade behövt mer tid på sig att förklara för de andra varför de plockade ut just de här nyckelorden). Så småning om hade alla elever en varsin sexfältare fylld med nyckelord. Vi samlades i helgrupp och gick igenom deras ord, som jag skrev in i en tom sexfältare (se bild).

IMG_1938-1500x1020

Sedan var det dags att skriva själva texten. Eleverna fick sitta i par och hela tiden diskutera fram förslag på meningar med hjälp av nyckelorden i sexfältaren. De hade även sin skrivbok om texttyper framme (helt vanligt skrivhäfte). I den har vi skrivit ner sammanfattningar, allteftersom vi har lärt oss om beskrivande texter och hur de är uppbyggda. Jag hade förberett mig med frågor som jag använde mig av under skrivandets gång.

  • Vad måste vi börja med?
  • Kommer ni ihåg hur de andra texterna såg ut?
  • Finns det något tydligare sätt att säga det på?
  • Kan någon komma på ett annat ord?
  • Duger det här nu?
  • Ser ni något som ni tycker vi ska ändra på?

(Fritt efter Gibbons frågor i från kapitel 4 i boken ”Stärk språket, stärk lärandet”)

Alla paren tänkte ut meningar och sedan använde jag våra namnlappar där jag slumpade fram ett namn som fick svara. Sedan fick andra grupper lägga sig i och komma med förslag på ändringar eller tillägg. På detta sätt blev alla aktiva och delaktiga och inte bara ett fåtal, som det hade blivit om jag hade använt mig av vanlig handuppräckning.

Nästa vecka ska eleverna börja med sina egna texter och alla kommer att få ett exemplar av vår gemensamma sexfältare och gemensamma text. Jag har även kopierat upp dem och satt de på väggen i klassrummet.

IMG_1939-1120x1500
Jag skrev texten på smartboarden och printade sedan ut texten.

 

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Cirkelmodellen spar tid!

Denna termin provar jag att arbete med Cirkelmodellen. Detta är helt nytt för mig, och innan jag drog igång detta arbete  försökte jag läsa så mycket som möjligt (till exempel Pauline Gibbons böcker och Anna Kayas blogg) och jag kollade på fler av de filmer som finns att tillgå på nätet, till exempel från UR och Anna Kayas film om Cirkelmodellen.

Min kollega provade läromedlet ZickZack ”Skrivrummet” till sina 4:or förra läsåret och i år använder jag det till min 3-4:a. Jag använder enbart lärarhandledningen, eftersom jag tycker man blir för låst om man även skulle använda den tillhörande elevboken. En stor fördel med lärarhandledningen är att det finns många exempeltexter att skriva ut (medföljande cd-skiva) och då behöver jag inte ägna tid till att leta efter sådana texter.

image8

Eftersom jag undervisar i nästan alla ämnen (utom slöjd och idrott) ville jag börja med en texttyp som jag kunde arbeta ämnesövergripande med. Då valde jag att börja arbeta med ”beskrivande texter”. I både kursplanerna för de naturorienterade ämnena och i kursplanen för svenska står det att eleverna ska arbeta med dessa slags texter.

  • Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtal om, tolka och framställa texter […] med naturvetenskapligt innehåll (Syftestexten i biologi, kemi, fysik).
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras (Centralt innehåll svenska 1-3).
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumeterande  texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag (Centralt innehåll svenska 4-6).

Men det handlar inte enbart om att utveckla elevernas skrivande, det handlar även om att utveckla elevernas läsförståelse. När man arbetar med Cirkelmodellen är det ju bland annat förmågan att förstå olika sorters texter som utvecklas – och i förlängningen utvecklas då även elevernas läsförståelse.

Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse är ordkunskap. Den är i sin tur beroende av god omvärldskunskap och förmåga att förstå texter (Barbro Westlund – Att undervisa i läsförståelse 2009:133).

Dessutom läste jag nyligen en intressant artikel av Annika Mindedal i boken ”Kunskap, språk och identitet” som tog upp vikten av att så tidigt som möjligt börja arbeta med NO-texter (artikeln återfinns även här: Börja tidigt med NO-texter). Hon menar bland annat att eleverna behöver en explicit undervisning i hur man läser och skriver NO-texter och vad kan då vara bättre än att arbeta med cirkelmodellen?

bild

Det som nu har drabbat mig (och som jag tror de flesta lärare drabbas av, som arbetar med cirklemodellen för allra första gången) är känslan av att detta tar så lång tid! Vi har ännu inte börjat skriva och vi har arbetat i många veckor med detta. Därför blev jag så glad idag, när jag hittade detta citat. Cirkelmodellen ska ta tid, den måste få ta tid och vi lärare ska ge det tid  – då spar vi tid i det långa loppet.

 Ju längre tid som ägnas åt de olika faserna i cirkelmodellen, och ju mer lyhörd stöttningen är, desto större är chansen att eleverna inte bara vågar skriva utan gör det effektivt också. Både du och de kommer att känna stolthet inför deras framsteg. Hellre det än att ägna oändlig massa tid åt att rätta fel de gjort för att de inte fått tillräckligt med stöd under skrivandets gång (Stärk språket stärk lärandet – 2013:122).


Prenumerera på nya blogginlägg