Vägledd läsning – jag provar mig fram

Parallellt med att jag provar cirkelmodellen för första gången den här terminen, undersöker jag och testar mig fram med den undervisningsform som kallas vägledd läsning. Jag har ända sedan jag såg Anne-Marie Körling (filmen går tyvärr inte att få tag på på nätet) ha vägledd läsning med en grupp elever, varit nyfiken på att prova detta arbetssätt. Och eftersom mina 3:or och 4:or inte har slöjd tillsammans detta läsår, har jag fått en en möjlighet att arbeta med varje grupp var för sig, en gång i veckan i ca 80 minuter.

I boken ”Kiwimetoden” skriver Anne-Marie Körling om vägledd läsning. Hon skriver bland annat: ”Det som utmärker denna undervisningsform är det lilla undervisningssammanhanget med ett fåtal elever.” (2006:268) Och det är det som är själva poängen med vägledd läsning – eleverna får närheten till läraren samtidigt som de lär av och med varandra.

bild

I boken ”Lyckas med läsning – läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland” finns ett kapitel som beskriver utförligt hur och varför det är viktigt att arbeta med vägledd läsning.

Vägledd läsning är själva hjärtat i ett väl avvägt läs- och skrivprogram. Här får läraren och elevgruppen goda tillfällen att på ett målmedvetet sätt samtala om, läsa och fundera på texter. […] Vid vägledd läsning hjälper läraren en grupp elever att använda strategierna  så att de kan läsa själva. Läraren har en mycket viktigt roll som består i att förbereda lektionerna och att leda dem, att observera och stödja varje elev i läsningen (Bonnier Utbildning, 2001:78).

Min planering för min nästa lektion i vägledd läsning ser ut ungefär så här:

Vi arbetar med judendomen och mina elever har ofta frågor och funderingar kring andra världskriget och hur och varför judarna blev förföljda och dödade av nazisterna. Därför har jag bestämt mig för att läsa en faktatext om Anne Frank. Den texten läser jag noga så att jag är välbekant med den. Jag förbereder mig även med  öppna frågor:  – Hur vet ni? Vad tänker ni att texten ska handla om när ni möter denna illustration? Vem är det som berättar? Hur vet vi det? Vad är det som inte sägs? Varför sägs inte det? (Dessa frågor har jag hämtat från detta inlägg från Körlingsord: Fem undervisningar i läsförståelse)

Jag kopierar upp texten till alla, och i texten har jag gjort markeringar så att det ska vara lätt för eleverna att veta hur långt vi ska läsa varje gång, innan vi ska göra en paus och prata.

Huvudsyftet under just denna läslektion är att öva elevernas förmåga att sammanfatta text med egna ord, något som vi har arbetat med mycket lite hittills det här läsåret. Eleverna kommer också att öva sig i att reda ut oklarheter och att öva upp medvetenheten om när man inte förstår och vad man ska göra då. Så klart är även syftet med läsningen att lära oss om Anne Frank, vem det var och vad hon har betytt historiskt.

För att öva strategin sammanfatta ska jag ge eleverna en ”börja”. Vi ska prova att använda ”Jag tror det betyder…” Det blir ett sätt att med egna ord, sammanfatta och förklarar textstycket. Den idén fick jag från den här  lilla filmen som jag hittade när jag sökte på ”Guided reading”:

Innan vi börja att läsa texten är det viktigt att aktivera elevernas förförståelse och det gör jag genom att prata om vad en dagbok är, varför man väljer att skriva dagbok osv. Därefter tittar vi på rubriken, bilderna och bildtexterna och pratar om dem.

Själva läsningen sker tyst (så långt det är markerat i texten) , för att sedan övergå i diskussioner tillsammans.

Jag återkommer med en återkoppling på hur lektionen gick!

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *