Fokus på kommatecknet

Från höstterminens programmering till  vårterminens diktande – denna termin skriver jag dikter tillsammans med eleverna på elevens val och jag måste erkänna att jag känner mig mer hemma i den världen än i programmeringsvärlden.

Idag provade vi en lektion som Anne-Marie Körling beskriver i sin bok Kiwimetoden. Det bästa med just Kiwimetoden är att det egentligen inte är en metod – det är ett förhållningssätt som alla  lärare, oavsett om du undervisar i de yngre eller äldre åldrarna kan anamma i sin undervisning och det behövs inget ”Kiwimaterial” för att komma igång.

Just denna lektion handlar om att titta på hur en författare använder sig av kommatecknet och vad det då gör med innehållet och formen. Den ursprungliga lektionen innehåller även lektionsmomentet bildpromenad och läsning av boken ”Månen, långt , långt borta”, men eftersom jag inte har den boken så blev det en förenklad variant.

Jag började med att skriva två meningar på tavlan.

  • Månen långt bort.
  • Månen, långt, långt borta.

Vi läste meningarna högt tillsammans. Sedan fick alla fundera en stund på dessa två meningar. Vi gick en runda och alla fick säga vad de tänkt. Jag skrev upp det de tänkte om meningarna (att det verkade vara från en faktabok, från en barnbok, mer som en dikt).

Sedan provade vi att säga egna meningar – muntligt skrivande, Som Anne-Marie Körling kallar det. Jag poängterade att man fick härma mina meningar och att man kunde säga pass om man inte kom på någon. Vi gick laget runt ganska många gånger, från början gick det lite trögt men sedan gick det bättre och bättre.

Därefter bad jag eleverna göra samma sak, men istället skriva ner meningarna. De skrev  och läste upp för varandra, skrev och läste upp. Jag agerade även uppläsare för de som ville.

Slutligen bad jag dem att ringa in de meningar som de gillade mest, eller de meningar som de kände speciellt för pröva att utveckla den meningen, eller helt enkelt skriva en fortsättning.

De som ville skrev sedan rent sina meningar på datorn och vi satte upp dikterna i vår ”Dikthörna”.

På slutet av lektionen visade jag de som ville hur man kunde vända meningarna med kommatecknet (även det från Kiwimetoden) – Jag åt ett äpple, ett äpple jag åt. Några elever provade även att skriva sådana meningar.

Vi fortsätter nästa vecka, nästa vecka fortsätter vi!

Kunskapskrav årskurs 6:
Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Ord, ord och lite mera ord!

Jag har aldrig tidigare tänkt på att det är lika viktigt att till exempel undervisa om ett ords motsats, som dess betydelse. Men för att verkligen förstå ett ord eller begrepp, behöver man förstå många aspekter av ordet – dess betydelse, motsats, synonymer och homonymer. Nu tänker jag på det hela tiden – kanske för att jag snart kommer att få en ny elev i klassen (kanske två), som kom till Sverige för bara några veckor sedan.

Läs mer om vikten av att undervisa om ord och begrepp och hur man kan undervisa, i dessa fem blogginlägg:

Toura Hägnesten: Ordfattigdom
Anna Kaya:  Att arbeta aktivt med ordförståelse
Sara Persson: Läsa skönlitteratur med nyanlända
Anne-Marie Körling: Tre begrepp och en fras
Marika Nylund Ek: Den begreppsliga förmågan

 

Min hemmasnickrade ordkarta, i appen Comic Life.

Här finns ordkartan att ladda ner: ordkarta


Prenumerera på nya blogginlägg

En enkel ordkarta

Efter att jag återigen har läst  Anna Kayas intressanta blogginlägg om hur man kan arbeta aktivt med ordförståelse så blev jag inspirerad och knåpade ihop en egen (enklare än den som visas i inlägget) ordkarta på appen Comic Life. Den har jag tänkt att vi kan använda framför allt i NO och SO, men även så klart i övriga ämnen.

I mitten skriver man själva ordet, sedan finns det rutor för betydelse, motsatsord och synonymer. Jag tänker både att jag som lärare kan använda dessa ordkartor när jag vill presentera nya ord och begrepp, men även att eleverna tillsammans i grupp, kan arbeta med dessa ordkartor på olika sätt.

Här finns ordkartan att ladda ner: ordkarta


Prenumerera på nya blogginlägg

Jag är en pojke med tur

På torsdag kommer jag att läsa hela boken ”Jag är en pojke med tur”, av Monica Zak, som handlar om Esmet och hur han lyckades fly till Sverige, helt på egen hand.

Inför läsningen (en lektion dagen innan) har jag förberett mig med hjälp av kapitlen. Jag har utgått från en lektionsmodell från Anne-Marie Körling: Böckernas kapitel är utmärkta att skapa orberikarundervisning genom

Skärmavbild 2015-01-19 kl. 19.47.24

Jag har flera syften med att läsa denna bok:

  • Låta eleverna lyssna på en längre berättelse i ett svep (svenska).
  • Efter läsningen jämföra likheter och skillnader mellan vår förra högläsningsbok ”Nils Holgersson” och denna bok (utveckla förmågan att jämföra likheter och skillnader).
  • Ge eleverna mer kunskap om Afghanistan (geografi).
  • Ge eleverna mer kunskap om religionen islam (religionskunskap).
  • Ge eleverna ett verklighetsbaserat exempel på varför människor måste fly till ett nytt land (SO).

2013 fick boken Barnens romanpris. Klicka på länken och lyssna!


Prenumerera på nya blogginlägg

Vi gör skillnad!

Vilken skillnad gör du i ditt klassrum? Prata i en minut med din granne.

Kvällsföreläsning med Anne-Marie Körling och jag känner mig dum, för jag fattar inte alls vad hon menar med skillnad.  Här sitter jag med hjärnan full av intryck från dagen, efter att Anne-Marie var på vår skola och där hon undervisade elever och sedan följde upp med pedagogiska samtal med oss lärare. Så va då skillnad? Gör vi skillnad? Diskussionen hackar sig fram, men till slut börjar jag och mina två samtalspartners förstå vad Anne-Marie menar. Skillnad. Vi lärare gör skillnad. Jo, det gör vi faktiskt.

Jag gör skillnad
när jag läser ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”, för mina elever.
Jag gör skillnad
när jag uppmanar eleverna ”sitt där du lär sig bäst”, innan de väljer en plats i klassrummet.
Jag gör skillnad
när jag frågar ”vilket skiljetecken väljer du?” istället för att säga ”du har glömt punkt igen”.
Jag gör skillnad
när jag fokuserar på undervisningens innehåll, istället för elevernas mössor.
Jag gör skillnad
när jag ber eleverna ”berätta” i stället för att ge dem svaret direkt.
Jag gör skillnad
när jag låter eleverna parläsa i stället för att läsa en och en.
Jag gör skillnad om jag visar dem att böcker är viktigt i mitt eget liv.
Jag gör skillnad om jag låter eleverna hjälpa varandra först, innan de frågar mig.
Jag gör skillnad
när jag ber eleverna prata med varandra, istället för att en elev får svara på frågan.
Jag gör skillnad
när jag ringer hem
och berättar att eleven har haft en bra dag i skolan
i dag.

Vad gör du för skillnad i ditt klassrum?

20140313-215917.jpg


Prenumerera på nya blogginlägg