En bra lektion, trots allt!

Var det för svårt tror du?
– Ja, för svårt.

Med tunga steg gick jag till personalrummet. Lektionen blev misslyckad för den var alldeles för svår. Jag kände det och vår tolk bekräftade mina misstankar. Jag kommer aldrig att lära våra nyanlända elever svenska…

Cecilia, du måste ha haft en bra lektion idag!
– Ehhh…?
– Jo, för F kom inspringande i klassrummet och ropade: Madrass, madrass, Cecilia, madrass!

images

…sedan åktes det madrass hela lunchrasten!


Prenumerera på nya blogginlägg

En före-läsningen-aktivitet!

I ett inlägg för ett tag sedan skrev jag om en lektion där eleverna fick tänka ut egna ord som de trodde skulle komma i texten de skulle läsa. De fick även klura ut någon fråga som de trodde de skulle få svar på.

För några dagar sedan kollade jag igenom ett läromedel i svenska (Zick-Zack Läsrummet) och där fanns en före-läsning-aktivetet som gick ut på att sätta in ord från texten man skulle läsa under rätt rubrik. Alltså tvärtom vad jag lät mina elever göra. Så därför har jag nu planerat ihop en övning som vi ska göra under en lektion i geografi.

  1. Jag har plockat ut ord ur texten och dessa skriver jag på tavlan. Jag skriver även upp de rubriker som finns i texten.
  2. Vi läser orden högt tillsammans och pratar om dem. Vi kan även prova att bilda meningar med orden (en favoritlektion från Anne-Marie Körling: Tre begrepp och en fras)
  3. Sedan ger jag dem ett papper som jag har förberett. Där finns orden och tre tomma rutor, med bara rubrikerna.
  4. Uppgiften blir att placera ut orden under den rubrik de tror att orden tillhör och även hitta på en fråga som de tror att de kommer att få svar på till varje rubrik.

Syftet? Att väcka förförståelsen och öka medvetenheten under själva läsningen – att läsa är att tänka!

image

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Om jag bodde i New York…

I boken ”Måndag morgon – Idébok för språklärare” av Christina Hargevik hittade jag denna kreativa övning. Lektionen heter ”Konditionalkedja” och finns att hämta som provlektion här: Måndag morgon

Jag tänker prova den med mina elever, men först måste jag ge exempel att härma. Här är ett:

Om jag bodde i New York, skulle jag åka upp i Frihetsgudinnan.

Om jag åkte upp i Frihetsgudinnan, skulle jag bli höjdrädd.

Om jag blev höjdrädd, skulle jag skrika på hjälp.

Om jag skrek på hjälp, skulle jag få ont i halsen.

Om jag fick ont i halsen, skulle jag gå till doktorn.

Om jag gick till doktorn, skulle jag få medicin.

Om jag fick medicin, skulle jag sälja den dyrt.

Om jag sålde den dyrt, skulle jag få mycket pengar.

Om jag fick mycket pengar, skulle jag köpa en flygbiljett.

Om jag köpte en flygbiljett, skulle flyga till New York.

Om jag flög till New York skulle jag åka upp i Frihetsgudinnan.

Om jag åkte upp i Frihetsgudinnan, skulle jag bli höjdrädd…

Det här är jätteroligt – hoppas att eleverna tycker samma sak!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Spelar det någon roll hur en faktatext ser ut? Ja!

När jag undervisar mina elever i läsförståelse av en faktatext lär jag mina elever bland annat :

  • att titta på rubrikerna och förutspå vad texten kommer att handla om, man kan till exempel försöka omvandla rubriken till en fråga.
  • att titta på rubriken och tänka på vad jag redan kan om ämnet.
  • att titta på rubriken och tänka ut tre ord eller begrepp som man tror kommer att finnas i texten.
  • att titta på rubriken och tänka ut en fråga som man tror man kommer att få svar på i texten.
  • att titta på bilderna och läsa de tillhörande bildtexterna (som  i princip alltid finns med i en faktatext), för att på så sätt få ledtrådar till vad texten ska handla om.
  • att använda sig av rubrikerna när de ska söka efter svaret på en fråga ur texten, i stället för att läsa om hela texten.

Idag gjorde vi NP. De skulle läsa en faktatext och svara på frågor. Det var rätt så många ord ur texten som man skulle skriva upp på tavlan och gå igenom tillsammans med eleverna. Och det var bra – men var är rubrikerna? Var är bildtexterna? Hur ska mina elever kunna använda sig av de strategier som vi har tränat, när faktatexten ser ut som en skönlitterär text uppdelad i stycken?

Det är nog dags för ett ”Läslyft” för provkonstruktörerna – ett läslyft där de får lära sig vilka lässtrategier man använder sig av när man läser faktatexter, så att eleverna kan tillämpa dessa strategier även på proven.

image
Här har vi arbetat med rubrikerna innan själva läsningen – för att aktivera förförståelse och skapa ett intresse.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Vad tror ni att jag ville att ni skulle lära er?

Dagens lektion i engelska handlade om att förstå och tolka en engelsk text.  Jag läste texten en gång först, sedan fick de sitta en och en och följa instruktionerna. De fick inte fråga mig om ord, men de fick så klart använda ett lexikon om de behövde det.

I slutet av lektionen ställde jag frågan: Vad tror ni att jag ville att ni skulle lära er denna lektion? Eleverna fick skriva ner vad de tänkte, sedan läste de upp för varandra vad de hade skrivit.  Denna fråga hjälper mig som lärare att få reda på om eleverna har förstått lektionens syfte, men frågan hjälper även eleverna att bli mer medvetna om att det vi gör i skolan alltid har ett syfte.

  • Jag tror vi skulle lära oss mer om färger, kroppsdelar och sånt som vi har lärt oss tidigare.
  • Jag tror att vi skulle lära oss att läsa det som stod och sen rita det och att få tänka.
  • Att vara kreativa.
  • Jag tror att vi skulle lära oss läsa på engelska.
  • Jag tror att vi skulle lära oss att förstå en text på engelska och olika färger. Jag vill göra detta mera! Det var jättekul!
  • Jag tror att du ville lära oss färger och kroppsdelar och läsa olika texter och rita en rolig bild. Det var bra att man fick jobba själv, kan vi klä ut oss till såna figurer?

image


Prenumerera på nya blogginlägg