Vem är mannen i båten?

Idag högläste jag novellen ”Mannen i båten”. Vi arbetade efter ungefär samma modell som förra gången jag läste en novell, men den här gången hade jag skrivit ner färre ord och fler fraser och meningar än förra gången. Före läsningen använde vi en av dessa meningar som modell och sedan fick eleverna i par, hitta på egna meningar – en rolig och kreativ språkutvecklande uppgift. Under själva läsningen, behöll de sina lappar med meningar/fraser ur texten. De satt med ”stora” öron och väntade på att just deras mening skulle bli uppläst. Den stora frågan som genomsyrade hela lektionen var: Vem är mannen i båten? Och ja…det kan jag ju inte avslöja här…men jag rekommenderar varmt att läsa novellen om du inte har gjort det!

”Vi väntade i två dar, för säkerhets skull”

  • Jag väntade i några timmar, men han satt fortfarande kvar på toaletten.
  • Vi väntade i ett år, men kakorna blev ändå inte fluffiga.
  • Vi väntade i 200 år, till ingen nytta.
  • Jag väntade i 100 år, sedan dog jag.
  • Jag väntade till skottet kom…
  • Jag väntade på min kristallvita häst.

 

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

– Men Cissi, vi har massor med vitsippor vid stugan!

Ni som läste mitt inlägg i går, vet att jag undrade över hur de hade tänkt i en elevuppgift i boken ”NO kartläggning åk 3” (Liber).  Men idag när vi diskuterade detta var det flera elever som visst hade vitsippor i sin närmiljö (vi började lektionen med att reda ut vad begreppet närmiljö betyder). Jag har aldrig sett en vitsippa här i Lappland, men jag får väl  skylla på att jag bara har bott här i 6 år…Vi enades i alla fall om att de borde ta bort lönn som exempel i boken och istället använda Sveriges 3:e vanligaste träd: björken!

Skärmavbild 2015-05-23 kl. 19.46.55


Prenumerera på nya blogginlägg

Vems närmiljö?

I går kollade jag igenom boken ”NO kartläggning åk 3”. En uppgift handlade om att känna igen växter i sin närmiljö och då skulle man känna igen bland annat lönn, vitsippa och blåsippa. Här i Storuman ( Lappland) växter det överhuvud taget inga lönnar och det är ovanligt med vitsippa och blåsippa. Jag twittrade om detta och fick genast förslag från Anne-Marie Körling om hur jag kan skapa lektioner/ställa frågor till texten och diskutera utifrån ett källkritiskt perspektiv. Jag fick även kontakt med en twänn (Jennian Wetterheim) som bor i Västergötland och vi har bytt bilder med varandra som vi kan använda i vår undervisning.

Skärmavbild 2015-05-23 kl. 19.39.17

Skärmavbild 2015-05-23 kl. 19.39.04

Skärmavbild 2015-05-23 kl. 19.40.09

Skärmavbild 2015-05-23 kl. 19.46.55


Prenumerera på nya blogginlägg

No problem – en novell med många bottnar

Jag har högläst en novell som heter ”No problem” av Michelle Magorian. I min planering har jag utgått från en modell  ur Barbro Westlunds bok ” Att undervisa i läsförståelse” ( ”Att undervisa i ordkunskap” s.286-288) och Anne-Marie Körlings modell från hennes blogg: Så här förbereder jag mig

Jag började med att ge mina elever skyltar med ord/meningar som jag hade hämtat ur texten. Sedan fick de gå runt i klassrummet och diskutera sina ord med varandra.

Medan de diskuterade, placerade jag ut stora skyltar på golvet med orden person, plats  och händelse. Eleverna fick i uppdrag att lägga ut sina ord under den skylt de trodde att de tillhörde.

Därefter diskuterade vi var de hade lagt sina lappar. Vi körläste orden och pratade om vad de betydde. Vi provade även att härma författaren genom att göra muntliga meningar (”Till sin förvåning hade han fjärilar i magen” – Till sin förvåning hade hon en sten i magen – Till sin förvåning hade han en mygga i magen…). Vi pratade om när man får fjärilar i magen och gjorde sedan ännu fler muntliga meningar: Jag får fjärilar i magen när jag ska ta blodprov, Jag får fjärilar i magen när jag möter en vuxen i paintball, jag får fjärilar i magen när…

Efter en kort rast läste jag sedan hela novellen i ett svep men med korta stopp. Vid stoppen lät jag eleverna vara delaktiga  i läsningen genom att göra det som personerna i boken gör, tex skugga ögonen, kväva ett skratt,  skaka benen, uttala samma ord som huvudpersonen m.m.

Efter läsningen fick eleverna fundera på vem Mark (huvudpersonen) var när han klev i bassängen och vem han var när han klev ur.  De fick först tänka en stund själva sedan prata med en kompis.

Några elever valde även att skriva ner frågor till personerna i berättelsen och sedan fick den elev som ville, svara på sin kompis fråga.

  • Hur gammal är du Joan?
  • Varför kom ni inte? 
  • Hur klarade du det?
  • Varför vill du hjälpa barnsjukhuset?
  • Varför fortsatte du att simma, då du nästan inte kunde?
  • Varför vill du vara med Terry och Jacko?
  • Joan, var det jobbigt att simma så långt? 
  • Hur klarade du det?
  • Varför ljög du om din ålder?
  • Varför vill du heja på Joan?

 


Prenumerera på nya blogginlägg