Som ringar på vattnet

Eleverna skriver sagor med hjälp av sekvensbilder. De är mycket engagerade och koncentrerade. Alla skriver. Jag går runt och säger vad jag ser.

Att säga eller skriva ner vad man ser har jag lärt mig av Anne-Marie Körling ( läs t.ex i boken Vägen till skriftliga omdömen  eller på hennes blogg). Det låter enklare än vad det är. För man ska bara säga vad man ser, inget mer eller mindre.

Så nu gör jag det. Säger vad jag ser. Mycket medveten om att allt jag säger hörs av alla.

  • Jag ser att du är koncentrerad.
  • Jag ser att du tittar noga på bilden innan du skriver.
  • Jag ser att du använder mellanrum.
  • Jag ser att du skriver med små bokstäver.
  • Jag såg att du hjälpte O med att stava ett ord.
  • Jag ser att du har stor bokstav i början på meningen.
  • Jag ser att du prövar att använda olika skiljetecken.

Plötsligt kommer en elev fram och till mig och säger:

Kolla! Jag skriver också med små bokstäver!

Efter en stund hör jag hur en annan elev säger till kompisen bredvid:

– Du har mellanrum, va bra!

En tredje elev kommer skuttandes fram till mig med sin saga i handen – en elev som har  suttit helt koncentrerad och skrivit i 20 minuter.

Kolla vad jag har skrivit! Först blev det  jättestort, men i slutet blev bokstäverna mindre. Och jag har mellanrum! Läs min saga Cecilia! Den är jättebra!

Och vi sätter oss tillsammans och läser.

 

image

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *