Vad skulle du stoppa i ditt recept?

När jag läste Sara Perssons fin, fina inlägg om poesi för de yngre eleverna, blev jag påmind om den här boken: Falling down the page . En underbar diktbok full med ”list-dikter” att härma och inspireras av.

Anne-Marie Körling har många inlägg på sin blogg som handlar just om att härma en författare, tex här: Härma författarens mening eller här: Ta en mening och gör om den

Efter att jag hade läst Georgia Heards dikt Recipe for Writing an autumn poem, skrev jag den här:

Recept för en vårdikt

En nypa takdropp.
En sked grusknaster.
En skopa vattenpussar.
En dos röklukt.
En slev smutsig snö.
Och en hel hink tussilago.

Vad skulle du stoppa i ditt recept?

 

Vad har du valt?

Imorse bad jag mina elever att välja ut en text – vilken som helst – som de efter lunchen skulle läsa högt för mig. Några valde en sida, några valde tre och nån valde ett stycke ur en faktabok (idén att låta eleverna välja en egen text, har jag fått från boken Vägen till skriftliga omdömen av Anne-Marie Körling).

Efter lunchen hade alla tydliga uppgifter att ägna sig åt i klassrummet, medan jag satte mig på golvet ute i korridoren (mellan två stora boklådor) och inrättade en liten lässtudio.

Eleverna kom en i taget och läste för mig. Jag förde inga anteckningar, ingen dokumentation – jag bara lyssnade och intresserade mig för texten de valt.

Ibland frågade jag om ett ord: Hur gjorde du för att läsa det där ordet? Och ibland frågade jag lite extra om innehållet, eftersom jag behövde ett sammanhang till texten. (För den som känner sig ny och osäker på vilka frågor man kan ställa finns det många här: Körlings öppna frågor. )

Man måste inte alltid dokumentera elevernas läsning, ibland är det skönt att bara få lyssna med, lyssna på och lyssna in.

 

Det löser sig!

I boken Väck läshungern! av Anne-Marie Körling beskriver hon en intervju med en 11-årig pojke. Pojken berättar att han upptäckt att man inte behöver förstå allt från början i en bok, ”Det löser sig, bara man läser vidare.” (s 139).

Jag samlade mina elever imorse och läste upp delar ur intervjun. Sedan berättade jag att det även händer mig och jag hade med mig boken Körkarlen av Selma Lagerlöf, för att visa att jag inte heller riktigt förstod berättelsen från början.

Jag uppmuntrade eleverna att de också skulle prova att göra som pojken – läsa vidare en stund, trots att man inte förstår och våga lita på att det löser sig.

Sen läste vi.

Delar ur vårt klasrumsbibliotek.