Hemliga kompisar

Här kommer ett inlägg om hur jag har arbetat i f-klassen med boken ”Hemliga kompisar” av Helena Bross och Christel Rönns. Jag har undervisat genom högläsning och textsamtal kombinerat med korta dramatiseringar sedan i höstas. Så eleverna är van vid arbetssättet. Alla boksidor är fotade med iPad så att jag kan visa dem medan jag läser (jag visar dem på tv:n, och det fungerar helt okej, när man inte har någon Smartboard eller projektor). Jag brukar förorda att man ska läsa hela boken rakt igenom en gång, innan man sätter igång och laborera med texter, ställer frågor osv. Just den här gången gjorde jag inte det, men det blev rätt så bra än då!

Det började med att eleverna fick en lapp med ett ord och en bok av vårt spöke Blue (se tidigare inlägg om hur vi har jobbat med vårt klassrumsspöke). Vi började bekanta oss med ordet. Det var ordet ”hemliga” och jag skrev upp det på tavlan med både versaler och gemener.

hemliga

HEMLIGA

Sedan pratade vi om vad vi tänkte på när vi hörde ordet. Jag laborerade även med ordet genom att täcka över vissa bokstäver och då fick vi ju helt andra ord och då pratade vi om dem.

Efter det laborerade vi med olika skiljetecken och prövade att kör-läsa tillsammans med punkt, frågetecken och utropstecken (Hemlighet? Hemlighet! Hemlighet.) En rolig och språkberikande lektionsmodell som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling. Var inte rädd att prova den med förskoleklassare!

Sedan var det dags att plocka fram boken och vi tittade på framsidan och första bilden i boken. Vi pratade om vad vi såg och vad vi trodde.

Till slut började vi läsa, men redan på första sidan fick jag lov att stanna upp. För eleverna uppmärksammade alla utropstecken och punkter. Vi diskuterade varför författaren hade valt just de skiljetecknen. Och vi provade att kör-läsa några av replikerna.

När jag hade läst vidare ett stycke, gjorde jag ett stopp och lät alla som ville prova att dramatisera en scen med två elever och fröken. Det blev både en möjlighet att pröva författarens ord och att låta kroppen röra på sig.

Sedan läste jag ett stycke till och då hade vi kommit till stället i boken där fröken berättar att klassen skulle ha ”hemliga kompisar”. Min tanke var att när vi läst klart, fråga f-klassen om de ville prova att ha ”hemliga kompisar”. Men så långt hann jag inte, för en elev räcker upp handen och frågade:

Kan inte vi prova att ha hemliga kompisar?

Och vips ville alla prova och vi bestämde att vi skulle börja med det veckan efter. När boken var slut pratade vi om hur vi skulle göra när vi började med ”hemlig kompis”. Vi hjälptes åt att komma med olika förslag på vad man kan göra för att vara extra snäll mot sin hemliga kompis.

Så kom då äntligen den efterlängtade måndagen och alla fick dra en lapp ur en burk. Så spännande! På torsdag ska vi prata om hur det gick att ha en hemlig kompis.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *