Håller du med Reichenberg?

Ingen läromedelstext är avsedd att stå på egna ben. Ett läromedel kan aldrig bli en fristående del av undervisningen som eleverna ska hantera på egen hand. Läromedelstexter måste vara en del av undervisningsprocessen, och bli en del av samspelet mellan lärare, elever och ämnesinnehållet.

Ur boken: Vägar till läsförståelse – Texten, läsaren och samtalet


Prenumerera på nya blogginlägg

Ord, ord och lite mera ord!

Jag har aldrig tidigare tänkt på att det är lika viktigt att till exempel undervisa om ett ords motsats, som dess betydelse. Men för att verkligen förstå ett ord eller begrepp, behöver man förstå många aspekter av ordet – dess betydelse, motsats, synonymer och homonymer. Nu tänker jag på det hela tiden – kanske för att jag snart kommer att få en ny elev i klassen (kanske två), som kom till Sverige för bara några veckor sedan.

Läs mer om vikten av att undervisa om ord och begrepp och hur man kan undervisa, i dessa fem blogginlägg:

Toura Hägnesten: Ordfattigdom
Anna Kaya:  Att arbeta aktivt med ordförståelse
Sara Persson: Läsa skönlitteratur med nyanlända
Anne-Marie Körling: Tre begrepp och en fras
Marika Nylund Ek: Den begreppsliga förmågan

 

Min hemmasnickrade ordkarta, i appen Comic Life.

Här finns ordkartan att ladda ner: ordkarta


Prenumerera på nya blogginlägg

Den viktiga förförståelsen!

Är läsaren mer förberedd och har mer förkunskaper och byggt upp en förförståelse, påverkar det också hans eller hennes möjligheter att gå in i textens innehåll på ett mer fördjupat sätt och skapa bilder i huvudet. Detta gäller oavsett om eleven är mycket stark eller mindre stark som läsare.

Caroline Liberg m.fl. (2010:63.) Utmana, utforska, utveckla! 

af-geijerstam-asa-utmana-utforska-utveckla

Jag tänker att detta är vårt uppdrag som lärare – att skapa, ge och erbjuda en sådan  undervisning för våra elever, i alla ämnen och i alla årskurser. Även Barbro Westlund (2009:251) betonar vikten av att förbereda eleverna innan den individuella läsningen börjar:

Svaga läsare bör helst inte ha andra texter än sina klasskamrater under mellanåren, det är istället undervisningen som kan omorganiseras! Det är därför viktigt att texterna bearbetas gemensamt i klassen innan den individuella läsningen börjar.

20130806-072425.jpg

Läs gärna mitt tidigare blogginlägg om just detta:  Förförståelse – en väg in i texten


Prenumerera på nya blogginlägg

Cirkelmodellen spar tid!

Denna termin provar jag att arbete med Cirkelmodellen. Detta är helt nytt för mig, och innan jag drog igång detta arbete  försökte jag läsa så mycket som möjligt (till exempel Pauline Gibbons böcker och Anna Kayas blogg) och jag kollade på fler av de filmer som finns att tillgå på nätet, till exempel från UR och Anna Kayas film om Cirkelmodellen.

Min kollega provade läromedlet ZickZack ”Skrivrummet” till sina 4:or förra läsåret och i år använder jag det till min 3-4:a. Jag använder enbart lärarhandledningen, eftersom jag tycker man blir för låst om man även skulle använda den tillhörande elevboken. En stor fördel med lärarhandledningen är att det finns många exempeltexter att skriva ut (medföljande cd-skiva) och då behöver jag inte ägna tid till att leta efter sådana texter.

image8

Eftersom jag undervisar i nästan alla ämnen (utom slöjd och idrott) ville jag börja med en texttyp som jag kunde arbeta ämnesövergripande med. Då valde jag att börja arbeta med ”beskrivande texter”. I både kursplanerna för de naturorienterade ämnena och i kursplanen för svenska står det att eleverna ska arbeta med dessa slags texter.

  • Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtal om, tolka och framställa texter […] med naturvetenskapligt innehåll (Syftestexten i biologi, kemi, fysik).
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras (Centralt innehåll svenska 1-3).
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumeterande  texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag (Centralt innehåll svenska 4-6).

Men det handlar inte enbart om att utveckla elevernas skrivande, det handlar även om att utveckla elevernas läsförståelse. När man arbetar med Cirkelmodellen är det ju bland annat förmågan att förstå olika sorters texter som utvecklas – och i förlängningen utvecklas då även elevernas läsförståelse.

Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse är ordkunskap. Den är i sin tur beroende av god omvärldskunskap och förmåga att förstå texter (Barbro Westlund – Att undervisa i läsförståelse 2009:133).

Dessutom läste jag nyligen en intressant artikel av Annika Mindedal i boken ”Kunskap, språk och identitet” som tog upp vikten av att så tidigt som möjligt börja arbeta med NO-texter (artikeln återfinns även här: Börja tidigt med NO-texter). Hon menar bland annat att eleverna behöver en explicit undervisning i hur man läser och skriver NO-texter och vad kan då vara bättre än att arbeta med cirkelmodellen?

bild

Det som nu har drabbat mig (och som jag tror de flesta lärare drabbas av, som arbetar med cirklemodellen för allra första gången) är känslan av att detta tar så lång tid! Vi har ännu inte börjat skriva och vi har arbetat i många veckor med detta. Därför blev jag så glad idag, när jag hittade detta citat. Cirkelmodellen ska ta tid, den måste få ta tid och vi lärare ska ge det tid  – då spar vi tid i det långa loppet.

 Ju längre tid som ägnas åt de olika faserna i cirkelmodellen, och ju mer lyhörd stöttningen är, desto större är chansen att eleverna inte bara vågar skriva utan gör det effektivt också. Både du och de kommer att känna stolthet inför deras framsteg. Hellre det än att ägna oändlig massa tid åt att rätta fel de gjort för att de inte fått tillräckligt med stöd under skrivandets gång (Stärk språket stärk lärandet – 2013:122).


Prenumerera på nya blogginlägg

Ordkunskap

Ordkunskap.

Hur kan jag bredda och fördjupa  elevernas ordkunskap på allra bästa sätt? Det är något jag funderar mycket på och vill lära mig mer om.

Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse är ordkunskap. Den är i sin tur beroende av god omvärldskunskap och förmåga att förstå texter.

Barbro Westlund – Att undervisa i läsförståelse (2009)

IMG_1504


Prenumerera på nya blogginlägg