Alla lärare – i alla ämnen!

Läsundervisningen ska inte begränsas till separata övningar eller avgränsade kurser i början av läsåret. När eleverna lär sig lässtrategier i verkliga lässituationer, med de texter de annars skulle ha läst, upplever de användningen av strategierna som mer realistisk och förstår bättre hur de kan använda dem i senare situationer. Faktatextstrategier har mycket med begreppskunskap att göra, och det kan man inte lära sig teoretiskt eller som separata övningar. När läraren förklarar strategibruk, genredrag och svåra ord och begrepp som en del av undervisningen i ämnet får eleverna läsundervisning samtidigt som de lär sig ämnet.

Ur boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe (2014:101).

 

Med andra ord: Alla lärare, i alla ämnen där stora som små textmängder används måste bedriva läsundervisning parallellt med sin ämnesundervisning.

Kolla gärna in dessa två inlägg (av Anna Kaya och Anne-Marie Körling) om du vill veta mer om hur man kan arbeta med ord och begrepp i undervisningen.
Att arbeta aktivt med ordförståelse
Tre begrepp och en fras

IMG_1565

Att själv få komma på vad man inte kan!

Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”.  Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse.

Först gick vi igenom rubrikerna, bilder och bildtexter för uppslaget vi skulle läsa. Vi funderade på vad texten skulle kunna handla om och vi pratade om det vi redan visste om ämnet.

Därefter fick de i uppgift att sätta in post-it-lappar i boken, varje gång de kom till något som de inte förstod och varje gång de lärde sig något nytt.

  • + = är helt nytt för mig – det visste jag inte”
  • ? = gör dig osäker – ”jag förstår inte det här” (Roe, 2014:119)

IMG_1872.JPG

Eleverna fick sedan arbeta i par och 4:orna läste texten högt för 3:orna.

Sedan samlades vi och gick igenom deras post-it-lappar och jag skrev upp ord och begrepp på smartboarden.

Istället för att göra en ”vanlig” utvärdering av lektionen och säga vad man lärde sig, pratade vi om själva arbetssättet och vad det gav:

  • man lär sig mer
  • du  förklarar mer
  • vi får tänka i par
  • vi läser rubrikerna, bildtexterna och bilderna först
  •  förbereder mer (läsningen)
  • vi själv fick komma på vad vi inte kunde

 

Denna form av arbetssätt finns beskriven både i boken ”Tankens mosaik” av Keene & Zimmerman och som jag skrev inledningsvis i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe.

Att kontrollera sin egen läsprocess är kanske den viktigaste och mest omfattande lässtrategin av alla. […] Kontroll av läsprocessen innebär att hela tiden vara medveten om vad som sker under läsningen, om man har förstått texten och vad som eventuellt är oklart. Det handlar med andra ord om att ha metakognitiv förmåga. (Roe, 2014:118)

 

IMG_0546.JPG

Vill du ha tysta elever när du högläser?

Jag läser just nu boken ”Kidworthy Works – Texts and activities for lower elementery English” av Karyn Sandström. Hon refererar till forskning som har sett att barn som får interagera och kommunicera med den som högläser, lär sig fler ord än barn som bara måste sitta tyst och lyssna.

Those teachers who insist on quiet listening may have other goals in mind to justify their decision to create a silent classroom climate during read alouds. However, the students in these quiet classrooms are learning less language than if they were encouraged to discuss what they heard while hearing it (2011, s 23).

IMG_1826.JPG

Finns det risker med att undervisa i förståelsestrategier?

Resultatet av studien visade att en isolerad övning av förståelsetrategier gav mindre effekt på elevernas läsförståelse än om man fokuserade på textinnehåll och diskuterade det ur olika perspektiv. Om lärare överbetonade tillämpning av förståelsestrategier, fick eleverna svårare att koncentrera sig på textens budskap. – Barbro Westlund 2013, s 65

Duktig? Nej, tack!

All återkoppling är inte effektiv eller ens produktiv. Återkoppling som riktas mot eleven som person kan exempelvis bestå av ospecificerat beröm.En sådan återkoppling har sällan en positiv inverkan på lärandet.”

Jag läser i Skolverkets lilla skrift Forskning i klassrummet. Jag läser om formativ bedömning och om återkoppling. Och jag vet varför jag har slutat att använda ordet ”duktig” när jag pratar med mina elever. Anne-Marie Körling har skrivit mycket om det och hon beskriver det så tydligt. Du kan läsa mer om det här:

Jag säger inte: ”Du är så duktig!” Några ord om duktig!

Bedöma – inte individen utan underlaget