Söta Salma

När jag undervisar om världsdelarna brukar jag alltid läsa en berättelse, saga eller skapelsemyt från respektive världsdel.

Inför arbetet med Afrika, föll valet i år på Söta Salma av Niki Daly. Det är en ”spännande och annorlunda Rödluvan-saga från Gahna”, som det står på baksidan.

Den här sagan är bra på många sätt. Den är helt befriad från – i Afrika finns det bara krig och svältande människor, så vi måste hjälpa dem – syndromet.

Jag vill inte raljera över de stora problem som finns i världsdelen Afrika, men det finns så mycket mer än bara elände och i den här sagan får vi en annan bild än just det. Boken har också uppenbara likheter med Rödluvan och på så sätt kan man jämföra de två sagorna med varandra.

För att skapa förförståelse, väcka nyfikenhet, göra kopplingar, träna eleverna att använda bilderna som ledtrådar m.m tänkte jag prova att göra en ”Picture walk”.

Då går man igenom hela boken med eleverna – utan att läsa ett enda ord – och fokus är helt och fullt på bilderna.

Frågor man kan ställa till bilderna är till exempel:

  • Vad ser du?
  • Vad  tror du händer här?
  • Vem är det där?
  • Hur tror du att hen känner sig? Varför då?
  • När händer det här?
  • Hur tror du det slutar?

Om eleverna aldrig har provat detta, kan det vara bra att man börjar med att göra ett förtydligande av hur läsningen kommer att gå till. De flesta barn är nog vana med att man börjar läsa direkt och då kan det vara bra att till exempel säga:

Nu kommer jag att visa bilderna först och prata om dem – sen läser jag boken, ok? Då gör vi så.

(Ur boken Bilderbokens mångfald och möjligheter av Agneta Edwards.)

Om du vill veta mer om just ”Picture walk” kan du läsa om det i kapitlet Influenser från Nya Zeeland, USA och Australien
Av Anne-Marie Körling och Inger Norberg som du hittar i boken Läslust och lättläst.

Det finns också många bra sidor på nätet – googla så får du se!

(Anne-Marie Körling har utifrån sina studier på Nya Zeeland utvecklat en egen undervisningsform: bildpromenad. I boken Kiwimetoden ger hon en utförlig beskrivning av hur Picture Walk (bildpromenad) går till. Men trots att jag har läst den så många gånger, har jag ändå aldrig provat att göra en bildpromenad genom en hel bok. Jag har bara gjort det på framsidan av boken. Tänk att det tar tid att lära sig något nytt – trots att man trodde att man kunde!

 

Vad har du valt?

Imorse bad jag mina elever att välja ut en text – vilken som helst – som de efter lunchen skulle läsa högt för mig. Några valde en sida, några valde tre och nån valde ett stycke ur en faktabok (idén att låta eleverna välja en egen text, har jag fått från boken Vägen till skriftliga omdömen av Anne-Marie Körling).

Efter lunchen hade alla tydliga uppgifter att ägna sig åt i klassrummet, medan jag satte mig på golvet ute i korridoren (mellan två stora boklådor) och inrättade en liten lässtudio.

Eleverna kom en i taget och läste för mig. Jag förde inga anteckningar, ingen dokumentation – jag bara lyssnade och intresserade mig för texten de valt.

Ibland frågade jag om ett ord: Hur gjorde du för att läsa det där ordet? Och ibland frågade jag lite extra om innehållet, eftersom jag behövde ett sammanhang till texten. (För den som känner sig ny och osäker på vilka frågor man kan ställa finns det många här: Körlings öppna frågor. )

Man måste inte alltid dokumentera elevernas läsning, ibland är det skönt att bara få lyssna med, lyssna på och lyssna in.

 

Sant eller falskt? En före- och efteraktivitet

Att jobba med sanna och falska påståenden är en aktivitet som kan användas både med de yngre och äldre eleverna. I boken Språkutvecklande SO-undervisning finns den med som en aktivitet att göra före man läser en text. Men jag tycker att man absolut kan använda samma påståenden efter att man har läst texten. Då kan eleverna jämföra med vad de trodde innan och vad de vet nu.

Vi jobbar nu med de tre världsreligionerna i 2:an. Och jag har skapat 5 påstående för varje religion, som eleverna ska ta ställning till både innan vi läser texten och efter vi har läst texten. Eleverna kommer att få göra detta parvis innan vi läser texten, men enskilt efteråt.

 

VENN – digitalt

VENN-diagram är en grafisk modell som under de senaste åren har blivit en populär modell att använda när man vill träna eleverna i att undersöka likheter och skillnader. Modellen hjälper eleverna att strukturera och avlasta tankarna genom att synliggöra dem i en enkel men tydlig modell. Jag hittade en VENN-modell digitalt på hemsidan från ”En läsande klass”. Att ha modellen digitalt är bra för den lärare som ska introducera VENN för eleverna. När man har gjort det några gånger gemensamt, kan man pröva på att eleverna själva skriver på papper.
VENN-digitalt

Eftersom många redan har bloggat om hur de har använt VENN-diagram, tänker jag inte skriva någon utförlig beskrivning här. Istället länkar jag till några sidor för den som vill veta mer:

VENN – en höjdare

VENN-diagram

Lektionsbanken: Venndiagram

 

Kan man skriva på biblioteksrasten?

‪- Cecilia, jag hittar inget att läsa. Får jag skriva en saga istället? ‬
‪- Självklart!

Fem minuter senare…

‪- Cecilia, vad ska jag skriva om?‬
‪- Kanske en flicka, en varg och en … helikopter?
‪- Ja! Nu vet jag vad jag ska skriva om! ‬

(Idén med flicka+varg+helikopter har jag lånat ur boken Fantasins grammatik av Gianni Rodari.)