Nyfikenhet föder engagemang

I antologin Bara för dig på lågstadiet finns det fin-fina texter att läsa tillsammans med eleverna. Några av texterna är dikter och skrivna av Lena Sjöberg. Idag läste vi och sjöng hennes dikt Fideli (jag använde mig av en trad. melodi som passade bra ihop med texten).

På morgonen stod det skrivet ”Fideli” på dagens schema. Men jag berättade ingenting mer. Redan då började flera fundera…

När musiklektionen började möttes de av orden:

Vi läste och pratade om orden. De fick associera, göra kopplingar och gissa på var dessa ord kunde finnas i för sammanhang. Jag berättade efter ett tag att Fideli är ett namn på en person. Tills slut fick eleverna gissa vem denna person var och var hen befann sig.

När de hade gissat laget runt visade jag dem första versen.

Det går elva barn i skolan
Som jag har börjat i
Min fröken heter Margot
Men kallas Fideli

Det blev förvånade och glada ögon när de insåg att Fideli var en fröken…men vad för slags fröken?

I vårt jättestora klassrum
Får man inte sitta still
Vi busar hela dagarna
Så mycket som vi vill!

Sedan visade jag vers för vers och vi sjöng den om och om igen – 40 minuter går fort när man har roligt!

(Att ge eleverna några ord eller begrepp ur en text är en rolig lektion som kan göras i alla ämnen. Läs mer om det på Anne-Marie Körlings blogg: Tre begrepp och en fras & Språkberikarlektionen)


Prenumerera på nya blogginlägg

Höra och se nya ord

Vid observationer i flera klassrum har de amerikanska forskarna Linnea Ehri och Julie Rosenthal (2007, 2008) konstaterat  att lärare ofta enbart förklarar nya ord muntligt under högläsningen. Resultatet av deras omfattande forskning med sju- och tioåringar visar att såväl ordkunskap (uttal och betydelse) som stavningsförmåga ökar signifikant om läraren, samtidigt som hon förklarar orden, skriver dem på tavlan. På så sätt registrerar hjärnan hur orden ser ut (bokstavssammansättningen) och de nya orden får möjlighet att lagras i långtidsminnet. Nästa gång eleven själv stöter på orden i en text, registrerar förhoppningsvis hjärnan att de här orden känns igen, de är inte nya.

Ur boken ”Att undervisa i läsförståelse” av Barbro Westlund (2009 s 107)

CVmokHDU4AA0U0q

 


Prenumerera på nya blogginlägg

En bok att ösa ur

Det slår mig – när jag ännu en gång ögnar igenom boken Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund att detta är en av de bästa böckerna inom detta område. Den är  sprängfylld av både teori och konkreta lektioner att använda sig av i sin undervisning. Från 1:an till 6:an med lektioner för både skönlitteratur och sakprosa.

CTWdLSSUYAQnpny

Här är en länk till ett  tidigare inlägg där jag beskriver ett lektionsförslag från denna bok:

http://lappkullan.moobis.se/hoglasning-med-okat-elevansvar/

 

 

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Aktiv läskraft – ALK

En viktig utgångspunkt i ALK är att läraren inte ska öka kontrollen av elevernas läsförståelse med frågor på vad de läst eller låta dem skriva alltför många bokrecensioner. Tiden ska istället läggas på att läraren visar eleverna hur man gör för att bättre förstår olika texter.

Ur boken: Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förförståelse (33-34:2015)

Av Barbro Westlund

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Hur vill du läsa idag?

Ibland när man läser vill man bara sjunka in i boken och inte bli störd och ibland vill man läsa en bok med en kompis eller man behöver ”mummelläsa” för att förstå det man läser.

Så när våra 1-2:or har läspass delar vi oss i två rum. I det ena rummet sätter man sig om man vill läsa helt själv och alldeles tyst och i det andra rummet sätter man sig om man vill ”mummelläsa” eller läsa med en kompis.

Hur gör ni när ni läser i skolan?

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg