Två språkutvecklande aktiviteter – den här gången i matematik

I det här inlägget beskriver jag två aktiviteter som är mycket elevaktiva, språkutvecklande och roliga! De går att göra i alla ämnen, men just i det här inlägget handlar det om matematiska begrepp.

Den här terminen har jag börjat med något som jag kallar ”Veckans matteord”. Så här går det till när jag presenterar ett nytt ord (en lektion som ursprungligen kommer från Anne-Marie Körling: Språkberikarlektion).

Jag väljer ut ett av begreppen från mina begreppskort som jag vill fokusera lite extra på eller om det är ett nytt begrepp som jag vill introducera. Just den här gången valde jag ”likhetstecken”, eftersom vi ska arbeta med det i vår modul i Mattelyftet. Själva begreppskorten har en förklaring på baksidan av korten och därifrån väljer jag ut 3-4 ord. De skriver jag upp på tavlan eller smartboarden. Sedan läser vi dem högt tillsammans på olika sätt (tex. läs det med en punkt, läs ordet med ett frågetecken osv.). Just idag läste vi även orden baklänges…

IMG_1915.JPG

Därefter är det dags att bilda meningar med orden. Först ger jag eleverna meningar med orden som jag har hittat på och därefter får eleverna själva hitta på meningar (eller härma mina), oftast gör vi detta muntligt men ibland önskar eleverna att få skriva ner sina meningar och då får de så klart det. Ibland arbetar de i par, ibland självständigt. Alla säger sin mening och vi andra härmar den tillsammans. Sedan får man några minuter på sig att hitta på en ny mening, nu med två av orden från tavlan, sedan tre ord osv.

Därefter är det dags för mig att läsa upp beskrivningen på baksidan av kortet. Jag brukar inte läsa allt, utan bara en del och sedan får den som vill gissa. De skriver ner sin gissning på en post-it eller på sin mini-whiteboard. Slutligen läser jag hela beskrivningen och så vänder jag upp kortet och de får se vad som står på kortet.

IMG_1914.JPG

Den andra aktiviteten är en rolig lek som man kan göra i alla ämnen och som verkligen får eleverna att öva sig i att förklara muntligt vad ett ord eller begrepp betyder. Eleverna är uppdelade i två lag, där det gäller att förklara ett begrepp/ord för en av lagkamraterna, så att kompisen så snabbt som möjligt kan säga vilket begrepp/ord det handlar om. Jag skriver upp ett matematiskt begrepp på tavlan (som jag vet att eleverna har arbetat med tidigare) sedan sätter de igång. Det lag som först säger begreppet/ordet får en poäng.

Detta är även ett tillfälle för mig att upptäcka om det är något begrepp som eleverna är osäkra på eller helt enkelt inte har förstått. I dag skrev jag begreppet ”symmetri” på tavlan och helt plötsligt blev det alldeles tyst i båda lagen…

…så nu vet fröken vad hon måste ger mer av i sin matematikundervisning!

IMG_1913.JPG

I den här filmen från NC andraspråk får man se hur denna aktivitet går till.

 

 

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Eleverna frågar – eleverna svarar!

Även detta år fortsätter vi att utveckla vår förmåga att ställa frågor till texten vi läser. Det kan vara svårt för eleverna att komma igång, men det brukar gå bättre om man frågar om de har några frågor eller funderingar direkt till huvudpersonen. Vi läser just nu Nils Holgersson och jag skriver upp elevernas frågor och hänger upp dem väl synligt i klassrummet. Idag fick de elever som ville, prova att svara på de andras frågor, genom att gestalta svaret med en mycket enkel dramatisering.

IMG_1893.JPG

Man får svara på vilken fråga man vill och det gör ingenting om redan en annan elev har gestaltat frågan innan. Idag fick vi se väldigt många Smirre Räv och flera olika Akka. Jag hjälper till genom att vara lite av en ciceron och hälsar välkommen och småpratar med rollfiguren som kommer in.  Ingen rekvisita behövs, det enda som behövs är en dörr.

Ut genom dörren – stänger dörren bakom sig – knackar på – och in kommer…

Det här är en mycket rolig lektion och eleverna övar bland annat sin förmåga att:

  • kommunicera i tal
  • analysera skönlitteratur
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

 

IMG_1894-0.JPG

 

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Skärmkorsord, taggad läsning och ”den lilla skillnaden gör stor skillnad”

Veckans lektioner har haft språkutveckling som gemensamt tema. Vi har fortsatt  utvecklingen av lässtrategin ”Kontrollera läsningen” (Roe, 2014) och den här veckan plockade jag in ytterligare ett tecken att ”tagga” texten med (se tidigare inlägg: Att själv komma på…). Eleverna väljer dessutom nästan alltid att läsa i par för de märker hur de kan hjälpa och stötta varandra i och under läsningen – och de vet att jag (nästan) aldrig säger nej till parläsning, speciellt inte när det gäller läsning i våra NO- eller SO-böcker.

Vi har även provat något som kallas skärmkorsord. Det är ett arbetssätt som kommer från boken ”Lyft språket lyft tänkandet” av Pauline Gibbons. Eleverna får rika möjligheter att utveckla sin begreppsliga förmåga (att förstå innebörden av begrepp och ord). Jag provade detta både under en matematiklektion och en NO-lektion – snygga ordet för plus – var en av elevförklaringarna av begreppet addition.

Idag upptäckte jag dessutom en sak i min egen undervisning som jag blev så glad över att jag inte kunde låta bli att twittra om det. När jag skulle hjälpa en elev med några meningar, så såg jag att eleven inte hade satt ut några punkter eller andra skiljetecken i slutet av meningarna. Då gjorde jag äntligen INTE så som jag slentrianmässigt brukar göra, nämligen säga ”du har glömt att sätta ut punkt”.  Istället sa jag äntligen det som jag har försökt träna mig själv att säga: Vilket skiljetecken vill du välja här? 

Det är svårt och det tar tid att förändra sin undervisning brukar Anne-Marie Körling säga. Ibland kan det ta år mellan tanke och handling och väldigt ofta känns det för mig som jag tar ett steg fram och två steg bak…

…i dag tog jag ett steg fram.


Prenumerera på nya blogginlägg

Att själv få komma på vad man inte kan!

Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”.  Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse.

Först gick vi igenom rubrikerna, bilder och bildtexter för uppslaget vi skulle läsa. Vi funderade på vad texten skulle kunna handla om och vi pratade om det vi redan visste om ämnet.

Därefter fick de i uppgift att sätta in post-it-lappar i boken, varje gång de kom till något som de inte förstod och varje gång de lärde sig något nytt.

  • + = är helt nytt för mig – det visste jag inte”
  • ? = gör dig osäker – ”jag förstår inte det här” (Roe, 2014:119)

IMG_1872.JPG

Eleverna fick sedan arbeta i par och 4:orna läste texten högt för 3:orna.

Sedan samlades vi och gick igenom deras post-it-lappar och jag skrev upp ord och begrepp på smartboarden.

Istället för att göra en ”vanlig” utvärdering av lektionen och säga vad man lärde sig, pratade vi om själva arbetssättet och vad det gav:

  • man lär sig mer
  • du  förklarar mer
  • vi får tänka i par
  • vi läser rubrikerna, bildtexterna och bilderna först
  •  förbereder mer (läsningen)
  • vi själv fick komma på vad vi inte kunde

 

Denna form av arbetssätt finns beskriven både i boken ”Tankens mosaik” av Keene & Zimmerman och som jag skrev inledningsvis i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe.

Att kontrollera sin egen läsprocess är kanske den viktigaste och mest omfattande lässtrategin av alla. […] Kontroll av läsprocessen innebär att hela tiden vara medveten om vad som sker under läsningen, om man har förstått texten och vad som eventuellt är oklart. Det handlar med andra ord om att ha metakognitiv förmåga. (Roe, 2014:118)

 

IMG_0546.JPG


Prenumerera på nya blogginlägg