Att hjälpa elever att hitta en bok!

Idag hade vi bibliotek på schemat. Så här inledde jag den stunden, ett tips jag fått av Anne-Marie Körling.

Jag plockade på mig lika många böcker som jag har elever. Vi satt oss i en ring och jag tog en bok ur högen. En elev fick säga en siffra och så slog jag upp den sidan och läste. Sedan kollade vi lite på framsidan och baksidan. Sedan gjorde vi så med alla böckerna. Det tog ca 15 minuter. De flesta av böckerna ligger i en skolväska på väg hem i detta nu!

20140116-135338.jpg

Innan vi läser…

I morgon ska vi läsa en faktatext om hällristningar från bronsåldern. Mitt upplägg blir så här:

1. Vad vet du om bronsåldern? Vad vet du om hällristningar? Diskussion om vad vi redan vet med hjälp av EPA (ensam-par-alla).
2. Vad ser du? Vi tittat på bilderna och alla får benämna det de ser.
3. Gemensam läsning av rubrik och bildtext. Vad tror du texten kommer att handla om?
4. Vad skulle du vilja ha reda på genom att läsa den här texten? Jag skriver ner elevernas frågor på tavlan och eleverna får skriva ner sina frågor i sin Forntidsbok.

5. Gemensam läsning av texten!

Misslyckad lektion – eller kanske inte…

I går var dagens dikt Eeva Kilpis kända dikt ”Säg till om jag stör”. Veckans tema är Kärlek och Vänskap och jag tycker väldigt mycket om den dikten, därav valet (alla dikter jag har valt är dikter jag tycker om, jag kan inte läsa dikter högt om jag inte tycker om dem).

Jag läste den några gånger och eleverna hade den framför sig på storbild och kunde själva läsa med. Sedan fick de göra en enkel diktanalys. Först ensam, sedan i par och slutligen tillsammans. Vi har gjort dessa diktanalyser tillsammans muntligt tidigare och nu kände jag att det var dags att prova att ta det ett steg till. Men det var svårt, de flesta eleverna visste inte vad de skulle skriva och det blev inte så mycket mer trots att de pratade två och två.

Slutligen pratade vi tillsammans och de läste upp sina svar och jag poängterade att det inte finns några rätt eller fel svar, även om författaren har en idé om vad dikten handlar om. Många undrade vad orden rubbar och existens betydde och jag skrev upp orden på tavlan och vi hjälptes åt att förklara dem. Till slut kom diskussionen igång lite mer och en elev undrade varför personen sa ”Välkommen”. Då berättade jag för dem vad jag trodde och att jag själv kunde känna igen mig i dikten. Men när lektionen var slut, kändes den ändå ganska misslyckad eftersom de flesta inte kunde komma på något att skriva ner och att de flesta bara tyckte dikten var konstig.

I dag var det då dags att rösta på ”Veckans dikt” och jag läste upp alla dikter från veckan och de fick rösta. En av dikterna var ”Vem kan segla förutan vind” och den kände alla igen och jag var helt övertygad om att den skulle vinna…men icke, ”Veckans dikt” blev just Eeva Kilpis dikt och jag satt där med långnäsa och fattade ingenting. Eleverna, de bara jublade högt och så fick jag läsa dikten en gång till!

Säg till om jag stör,

sa han när han steg in,

 så går jag med detsamma.

 

Du inte bara stör,

svarade jag,

du rubbar hela min existens.

Välkommen.

Hur långt skulle du gå för att få lära dig läsa?

Jag har läst om en barndomsfavorit. Och den var nästan ännu bättre den här gången!

Jag kommer definitivt att läsa den här boken för mina elever, för den rymmer så mycket: geografi, religion, historia, filosofi, fattigdom, syskonkärlek…och mycket, mycket mer!

Här är baksidestexten:

Lalu är tretton och hans syster Maya sju, och fast de är fattiga tycker de att de inte saknar någonting i sin lilla hemby Katwa. Men en sak bekymrar dem. Maya håller på att bli blind. Om skolläraren får reda på det kommer han att låta någon annan få Mayas plats i skolan, och det vill Lalu absolut inte, för han har beslutat sig för att han skall lära sig läsa genom henne. Därför övertalar han sin far att låta dem gå till Agra, där det finns skickliga läkare, som kanske kan bota Mayas ögon. Det blir en besvärlig och äventyrlig vandring – 500 km dammig landsväg i brännande sol med hunger, trötthet och törst, med ormar och sjakaler. De möter en hård och obarmhärtig värld, men också små glimtar av mänsklighet och hjälpsamhet.

20130723-205551.jpg

En bildpromenad och en smått stressad specialpedagog…

Vi har läst boken Hermans sommar. Det är en bilderbok, inte speciellt tjock men innehållet är lika djupt som brett och vi använde tre tillfällen innan vi kände oss färdiga. Ta till exempel meningen ”De har all tid i världen, men ingen tid att spilla.” Den meningen kan generera frågor som: Vad är tid? Kan man spilla tid? Hur mycket tid har du? Kan man äga tid? Finns det människor som aldrig har tid? Och det är en enda mening i boken!

IMG_0152

Jag bjöd in vår specialpedagog till vårt första möte med boken eftersom jag hade berättat om bildpromenader (en utförlig beskrivning av bildpromenad finns i boken Kiwimetoden av Anne-Marie Körling, 2006) och hur givande det arbetssättet kan vara. Trots att jag verkligen är nybörjare på detta och trots att jag hastade igenom några moment så höll vi på med bokens framsida i ca 20-30 minuter. Specialpedagogen berättade efteråt att hon faktiskt blev en aning stressad och otålig över att vi aldrig började läsa någon gång. Och det är nog det som är det allra svåraste när man börjar med bildpromenader, tiden! Men det måste få ta tid att genomföra, för oj vad mycket det ger.

Denna bok gav mig möjlighet att arbeta utifrån skolans värdegrund och kursplanerna  i bild, svenska och religion.

  • Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse (boken handlar bland annat om rädslor i stort och smått och hur det är att bli gammal).
  • Genom rika möjligheter att samtala […] ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed skapa tilltro till sin språkliga förmåga.
  • Utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal  (vi höll på med boken under tre tillfällen och alla fick tid till att tänka, tala och reflektera över bokens innehåll).
  • Utveckla sin förmåga att reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet (Vi pratade om döden och vad som händer efter döden, eftersom en av tanterna i boken är rädd för att dö).
  • Utveckla sin förmåga att analysera samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner (vi gick igenom bokens framsida grundligt och vi pratade om många bilder i boken. Bilderna är väldigt speciella och vi funderade mycket kring hur författaren hade tänkt när han valde bilderna).
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter (att arbeta med bildpromenad blir ett naturligt sätt att lära eleverna att utnyttja sin förförståelse, träna på att förutspå handlingen och att ställa frågor till texten, strategier som forskning har visat att goda läsare gör automatiskt).