Efter högläsningsboken

I fredags fortsatte vi att reflektera och bearbeta vår högläsningsbok De försvunna som vi läste ut i  onsdags.

Eftersom vi oftast har reflekterat muntligt hela lågstadiet, ville jag få eleverna att skriva ner sina tankar.

Därför började vi med 20 minuters skriftlig reflektion. Jag hade plockat ut 12 kort, från boksamtalskortleken som passade extra bra att svara skriftligt på).

Jag la korten upp och ner, sedan fick de plocka ett kort i taget. De skrev av frågan i sin skrivbok och sedan skrev de svar.

Det fanns några ord och fraser som flera av eleverna var osäkra på, men då hjälptes vi åt att förklara dem tillsammans. Till exempel:

  • Motivera ditt svar.
  • Beskriv …
  • Ge två argument …

Efteråt läste vi upp för varandra vad vi hade skrivit och diskuterade svaren. Några hade tolkat frågorna på olika sätt. Hur kan man till exempel beskriva en bok med en mening? Ska man då berätta vad den handlar om, eller ska man beskriva den hur man tyckte att den var?

Sedan önskade eleverna att få ”förvandlas” till en person ur boken, så då gjorde vi det en stund. Det går till så att man väljer en av karaktärerna man vill vara sedan lämnar man klassrummet.

Fåtöljen eleven får sitta i när hen har ”förvandlats” till en person i boken.

Vi som är kvar bestämmer en eller flera frågor vill vill ha svar på om karaktären. Sedan får ”karaktären” komma in. Det är en rolig aktivitet och den utvecklar elevernas förmåga till inlevelse och ställa frågor.

Till sist skrev vi ett gemensamt brev till författaren med bland annat frågor och fundering om boken.

Det är inte långt kvar av terminen, men vi håller tummarna för att vi ska få svar innan skolavslutningen!

Oceanien

Pamela Allen från Nya Zeeland blev författaren som fick representera Oceanien i vår läsaresa runt jorden. Hon har skrivit och illustrerat många uppskattade barnböcker, som fått spridning över hela världen.


En av mina absoluta favoriter är: Who Sank The Boat? Jag högläste den på originalspråk, men jag hade även med mig den på svenska (Vem sänkte båten?) så vi kunde jämföra ord, titta på översättningarna m.m.

Har du aldrig läst boken, har du  en härlig läsupplevelse framför dig!

De försvunna

Idag läste jag de sista raderna ur boken ”De försvunna” av Cecilia Lidbeck. Vi har haft den som vår högläsningsbok under vårterminen.

Och det har tagit lång tid att läsa ut den – för det är en bok som väcker många tankar och funderingar (en riktig ”tänkarbok” som en elev sa) och jag har låtit eleverna få mycket tid till diskussion.

Vi kommer att fortsätta att jobba med boken på olika sätt. Idag började jag samla in elevernas frågor till författaren:

Varför skriver du om ormbunkar så ofta?
Varför måste […] dö?
Är du släkt med Petter och Agnes Lidbeck?
Har du varit med om något som händer i boken?
Hur fick du idén till boken?

Jag tror Cecilia har ett brev att vänta …

Ont-i-magentårta

Nu har vi kommit till Europa och denna gång valde jag en dikt av Anthony Browne. Han är en prisad bilderboksillustratör och författare från Storbritannien.

Jag började som vanligt med att visa bilden, sedan fick alla säga vad de såg och vad de trodde (bildpromenad ). Det blev många diskussioner om tårtorna! Och var han ledsen för att han inte fick någon tårta eller för att han ätit för mycket?

Därefter läste jag dikten på originalspråk och de fick diskutera i par vad det kunde betyda. Flera av eleverna förstod det mesta och om de inte förstod hjälpte de varandra.

Till sist läste jag den svenska översättningen (gjord av Lennart Hellsing).

Bild och text kommer från antologin ”Under månens trollmakt” utgiven av Eriksson & Lindgren 2004.

Och trädet var lyckligt

  • Nu har vi kommit till Nordamerika i vårt arbete med världsdelarna. Boken jag valde var Och trädet var lyckligt av Shel Silverstein. Det är en bok som har många bottnar, ger möjlighet för olika tolkningar och bilderna och texten samspelar på ett väldigt fint sätt.

Berättelsen handlar om kärleken mellan ett träd och en pojke, men allteftersom pojken växer upp blir besöken glesare. Men när han äntligen kommer, är det bara för att få något av trädet. Men trädets kärlek rubbas inte, trots att pojken kräver större och större offer av trädet.

Den som vill veta mer om hur lärare har arbetat med berättelsen kan läsa om det i Rigmor Lindös bok Den meningsfulla språkväven. Där får man bland annat ta del av hur pojkar och flickor tolkat texten på olika sätt.

Min lektion började med att jag visade alla bilderna utan att läsa (bara titel och författare). Sedan gick vi igenom bild för bild, vissa tog längre tid att prata om än ändra. Ibland hade jag även bara fotat av en del av bilden, eftersom jag ville att de skulle fokusera på en särskild detalj.

De tre huvudfrågorna som jag återkom till var:
Vad ser du?
Vad tror du?
Vad händer här?

Mer specifika frågor till den här boken kunde vara:
Hur gammal tror du att han är på den här bilden?
Vad tror du pojken säger till trädet?
Har du något favoritträd?

Sedan läste jag boken och eleverna var så engagerade och fokuserade på både texten och bilden. Och alla elever (med betoning på alla – oavsett modersmål) deltog och ville berätta om sina åsikter om bilderna.

När jag hade läst klart gjorde vi en Chambers-runda med frågorna:

Vad tyckte du om i boken?
Vad tyckte du inte om i boken?
Var det något du undrade över?
Vilka mönster upptäckte du?

Jag har aldrig haft så rolig och givande läsundervisning som jag har just nu – prova du med!