Skriv svaret innan du räknar ut svaret!

Sedan jag läste artikeln mallad matematik, har jag använt mig av den metoden när vi arbetar med textuppgifter i matematik. Jag undervisar i en 3-4:a och detta arbetssätt passar utmärkt för den åldern (och jag tror att man kan börja med ännu yngre elever).

Mina elever har blivit bättre på att formulera fullständiga svar, eftersom vi tränar på att använda ord från frågan, när vi skriver svaret. Och de har blivit bättre på att förstå VAD som efterfrågas i textuppgiften och på så sätt blivit bättre på att välja rätt räknesätt till uppgiften.

Ungefär så här ser vår mall ut:

  1. Läs uppgiften.

  2. Hitta frågan och stryk under den.

  3. Skriv ett svar ( tex. Cecilia får _______kr tillbaka. )

  4. Leta efter viktiga ord som hjälper dig att lösa uppgiften. Stryk under dem.

  5. Bestäm vilket räknesätt du ska använda och gör en uträkning. Rita gärna en bild om det behövs.

  6. Skriv in uträkningen i ditt svar.

  7. Kolla om svaret är rimligt.

     


Prenumerera på nya blogginlägg

Två språkutvecklande aktiviteter – den här gången i matematik

I det här inlägget beskriver jag två aktiviteter som är mycket elevaktiva, språkutvecklande och roliga! De går att göra i alla ämnen, men just i det här inlägget handlar det om matematiska begrepp.

Den här terminen har jag börjat med något som jag kallar ”Veckans matteord”. Så här går det till när jag presenterar ett nytt ord (en lektion som ursprungligen kommer från Anne-Marie Körling: Språkberikarlektion).

Jag väljer ut ett av begreppen från mina begreppskort som jag vill fokusera lite extra på eller om det är ett nytt begrepp som jag vill introducera. Just den här gången valde jag ”likhetstecken”, eftersom vi ska arbeta med det i vår modul i Mattelyftet. Själva begreppskorten har en förklaring på baksidan av korten och därifrån väljer jag ut 3-4 ord. De skriver jag upp på tavlan eller smartboarden. Sedan läser vi dem högt tillsammans på olika sätt (tex. läs det med en punkt, läs ordet med ett frågetecken osv.). Just idag läste vi även orden baklänges…

IMG_1915.JPG

Därefter är det dags att bilda meningar med orden. Först ger jag eleverna meningar med orden som jag har hittat på och därefter får eleverna själva hitta på meningar (eller härma mina), oftast gör vi detta muntligt men ibland önskar eleverna att få skriva ner sina meningar och då får de så klart det. Ibland arbetar de i par, ibland självständigt. Alla säger sin mening och vi andra härmar den tillsammans. Sedan får man några minuter på sig att hitta på en ny mening, nu med två av orden från tavlan, sedan tre ord osv.

Därefter är det dags för mig att läsa upp beskrivningen på baksidan av kortet. Jag brukar inte läsa allt, utan bara en del och sedan får den som vill gissa. De skriver ner sin gissning på en post-it eller på sin mini-whiteboard. Slutligen läser jag hela beskrivningen och så vänder jag upp kortet och de får se vad som står på kortet.

IMG_1914.JPG

Den andra aktiviteten är en rolig lek som man kan göra i alla ämnen och som verkligen får eleverna att öva sig i att förklara muntligt vad ett ord eller begrepp betyder. Eleverna är uppdelade i två lag, där det gäller att förklara ett begrepp/ord för en av lagkamraterna, så att kompisen så snabbt som möjligt kan säga vilket begrepp/ord det handlar om. Jag skriver upp ett matematiskt begrepp på tavlan (som jag vet att eleverna har arbetat med tidigare) sedan sätter de igång. Det lag som först säger begreppet/ordet får en poäng.

Detta är även ett tillfälle för mig att upptäcka om det är något begrepp som eleverna är osäkra på eller helt enkelt inte har förstått. I dag skrev jag begreppet ”symmetri” på tavlan och helt plötsligt blev det alldeles tyst i båda lagen…

…så nu vet fröken vad hon måste ger mer av i sin matematikundervisning!

IMG_1913.JPG

I den här filmen från NC andraspråk får man se hur denna aktivitet går till.

 

 

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

-Mitt talmönster är ett helvete att räkna ut!

Idag hade vi återigen en språkberikarlektion med hjälp av våra begreppskort. Så här gick lektionen till:

Jag visade tre ord på smartboarden och berättade att orden fanns med i förklaringen till begreppet som de skulle lista ut.

SÄRSKILD               ORDNING                       UT

Därefter visade jag och läste upp mina exempel på meningar med ett av orden:

  • Min mamma tycker om ordning och reda!
  • Jag är ingen särskild person…
  • Ska vi gå ut eller stanna kvar inne?

Efter det var det elevernas tur. De fick ca 2 minuter på sig att fundera. Vi gick en runda och alla fick säga sina meningar.

Därefter visade jag mina meningar med två ord:

  • Jag vill ha en särskild ordning i byrålådan.
  • Håll ordning på dina grejer, annars får du gå ut!

Återigen fick eleverna fundera och därefter fick de säga sina meningar.

Sista uppgiften var att sätta in alla tre orden i en mening och jag visade och läste upp mitt exempel:

  • När herr Berg skulle gå ut, tog han alltid på sig kläderna i en särskild ordning.

Sedan fick de prata ihop sig och komma med en gissning vilket begrepp som stod på kortet. Därefter läste jag upp hela beskrivningen och de fick gissa en gång till.
När de hade kommit på vilket begrepp det var,  skrev jag det på smartboarden och alla fick enskilt hitta på en mening till begreppet:

TALMÖNSTER

En elev säger lite genant:
Nej, jag vill nog inte säga min mening…den är lite…
-Jo säg, det är ok.

-Mitt talmönster är ett helvete att räkna ut!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Begreppskort + Körlingsord!

Idag fick vi våra begreppskort i matematik som jag har beställt gratis från Liber. Korten är uppbyggda så att begreppet står skrivet på ena sidan och en förklaring på andra sidan. Jag började genast att fundera på hur jag på bästa sätt skulle kunna använda dessa kort. Då kom jag på att jag skulle kunna använda korten genom att göra som Anne-Marie Körling beskriver i sitt blogginlägg: Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord (läs gärna det inlägget för att få en grundlig beskrivning av hur lektionen går till, min beskrivning är en mycket förenklad variant).

Här kommer mitt förslag (som jag tänker prova med eleverna på fredag):

Jag väljer begreppet DYGN.

  1. Jag tar tre ord från förklaringen, som jag skriver på tavlan: börjar, timmar, midnatt
  2. Jag läser orden högt och läser dem tillsammans med eleverna.
  3. Jag modellar och sätter in de olika orden i en mening: Hur många timmar ska du vara borta? Nu börjar jag få sockerdricka i foten… Jag somnar aldrig före midnatt. Sedan får eleverna prova. De jobbar i par.
  4. Nästa steg är att sätta in två ord i en mening, jag modellar:  Jag vaknade med ett ryck 3 timmar efter midnatt!
  5. Sista steget är att sätta in alla tre orden i en mening, jag modellar: Strax efter midnatt börjar hans bästa timmar.
  6. Därefter läser jag upp förklaringen och alla får en kort stund att tänka tyst för sig själv vilket begrepp det kan vara. När de har funderat själva får de prata med en kompis och därefter pratar vi gemensamt.
  7. Jag skriver begreppet på tavlan och alla får prova att sätta in det ordet i en mening.

 

Jag återkommer hur det gick efter fredagens lektion!

(Nu har jag gjort lektionen, här kan du läsa hur det gick: ”Läksonen var dynga” Och här är ytterligare en lektion med våra begreppskort: Talmönster)

 

20140408-213227.jpg


Prenumerera på nya blogginlägg

Hur kan du veta att det är rätt?

Idag arbetade vi med att lära oss skillnaden mellan siffror och tal. I en diagnos som vi hade för två veckor sedan, hade jag upptäckt att många elever inte förstod skillnaden på dessa två begrepp. Eleverna fick börja lektionen med att prata i par (med sin ”talkompis”) om vad som är skillnaden mellan siffror och tal och sedan pratade vi i helgrupp. Jag pratade, skrev på tavlan och jag gav små uppgifter och de skrev ner svaren på sina mini-whiteboards. De fick hålla upp sina svar samtidigt och sedan gick vi igenom dem.  Några av elevsvaren skrev jag upp på tavlan och så fick en annan elev motivera hur det kunde vara rätt eller fel, det är inte så lätt att säga varför det är rätt eller fel även om man vet det! En elev berättade att det fanns oändligt med tal och då pratade vi om det och de fick prova att skriva ett ”oändligt tal” på sin whiteboard.

I slutet av lektionen fick de sitta med sin ”talkompis” igen och skriva ner vad de hade lärt sig under lektionen.

  • Siffror är som alfabetets bokstäver innan de blir tal.
  • Siffror är grunden till tal, t.ex. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0.
  • Tal är oändliga!
  • Tal är då man tar från siffror och gör ett tal.
  • Siffror är inte värda någonting, men det är tal.

Allra sist hade jag gjort i ordning en uppgift och skrivit den på en pappersremsa. Jag ville att de skulle sitta för sig själv läsa uppgiften. De fick skriva svaret på en post-it lapp och sätta på dörren innan de gick på rast. Denna uppgift var snarlik den uppgift som de flesta hade haft fel på i diagnosen – nu hade alla post-it lappar rätt svar!

(Jag var på Matematikbiennalen förra veckan och blev mycket inspirerad av Torulf Palms föreläsning om formativ bedömning: Bedömningen ska forma undervisningen!)

 

 

20140210-210552.jpg

20140212-073546.jpg


Prenumerera på nya blogginlägg