Efter filmen

Här kommer ett lektionsförslag för hur man kan arbeta efter att man sett en faktafilm.

På vår skola har vi tillgång till många filmer genom Mediawebben     Jag använder mig ofta av film som komplement till vår huvudbok i SO. Nästan alltid ser vi en film innan vi läser om samma sak i boken, för då är tröskeln betydligt lägre att ta sig över för den som på ett eller annat sätt har svårigheter eller motstånd till att läsa. Och eleven har den viktiga förförståelsen med sig in i läsningen.

Här har mina 3:or fått se en film om Bronsåldern. Sedan fick de pussla ihop frågorna med svaren.

En bra övning för att följa upp filmen är att låta eleverna (i par) pussla ihop frågor och svar som hör till filmen. Många filmer som
Finns på mediawebben har en lärarhandledning och ofta finns det med frågor och svar.

Då brukar jag skriva ut dem, klippa isär och låta eleverna pussla ihop. Det blir en lektion som innehåller både repetition av filmens fakta, lästräning och resonerande och diskuterande med en klasskompis.

Man skulle också kunna dela ut frågorna och svaren i klassen. Sen läser eleverna upp lapparna och den som har frågan/svaret som hör till, läser upp sin lapp.

Koka älgens magsäck och ät den!

Stenåldern.

Finns det något tacksammare ämne i skolan att arbeta med? Jag tror inte det. Elevernas entusiasm och nyfikenhet är på topp.

Älgen – inte renen som kanske många tror, var det djur som var absolut viktigaste födan för stenåldernsmänniskan här uppe i Lappland/Västerbotten.

Jag valde att skriva instruerande text med eleverna för att knyta ihop säcken för jägarstenåldern. Den idén stötte jag på för första gången när jag lyssnade på Adrienne Gear i Stockholm. Hon har även skrivit en bok som heter Att skriva faktatexter och där kan man läsa mer om detta.

Det går kort ut på att helt enkelt skriva en instruktion för det ämnet man har jobbat med. Rubriken på våra texter blev:

Hur man blir en jägarstenåldersmänniska

Vi började med att fylla i en stödmall, där vi samlade viktiga innehållsord i olika kategorier.

Därefter gjorde jag en minilektion för att påminna dem (vi har skrivit liknade texter i 1:an) om skillnaden mellan beskrivande text och instruerande text.

Här har jag härmat Adriennes lektion, fast bytt ut henne mot mig själv.

Nästa lektion började vi först gemensamt och jag skrev ner några elevexempel på tavlan, för dem som behövde exempel att härma.

När alla är färdiga kommer de att få läsa upp texterna för varandra och ta hem som visa-vad-du-lärt-dig-i-skolan-läxa.

Språkstötta uppgiften

– Varför skriver du inte hela meningar, frågade jag eleverna och de såg ut som frågetecken varje gång.

I många år var detta en återkommande fråga från mig till en del av eleverna. Jag hade inte verktygen att stötta elever som behövde mer hjälp. Jag trodde att om de bara lyssnade på min genomgång och sedan läste instruktionen noga, så borde de kunna skriva. Men väldigt ofta slutade det med att jag dikterade vad de skulle skriva – ord för ord, mening för mening.

Numera jobbar jag ofta med gemensamt skrivande och/eller startmeningar – innan de arbetar enskilt med uppgifter i till exempel arbetsboken – för att på så sätt stötta dem i sin språkutveckling. Jag låter nästan aldrig eleverna arbeta helt själva med uppgifterna i arbetsboken, för då får jag bara springa runt och hjälpa alla ändå.

Här kommer ett enkelt sätt som inte tar så mycket tid för läraren att förbereda, men som hjälper eleverna i deras skrivande. Detta går i alla ämnen, men just här handlar det om SO i en årskurs 2:a.

Uppgiften i arbetsboken var: ”Skriv och berätta om något som är bra där du bor.”

Jag skrev upp startmeningar på tavlan, sedan gav jag några egna förslag på meningar. Därefter fick alla tänka enskilt och sedan gick vi laget runt och de fick berätta vad de tyckte vad bra. Jag skrev upp deras meningar på Smartboarden för att ge ännu mer stöd till de som har det svårt med skrivandet.

Det är bra att vi har en skola.
Det är bra det finns mycket snö, så jag kan åka madrass.
Det är bra att det finns rent vatten.

Därefter fick alla arbeta enskilt med arbetsuppgiften och då fick man skriva av meningarna på tavlan eller hitta på egna. Många började med att skriva av, men sedan gick många över till att hitta på helt nya meningar.

Eftersom de flesta kunde arbeta helt självständigt, fick jag då tid över att hjälpa de elever som fortfarande behövde min hjälp.

 

Nils hjälper laget

 

Nils hjälper laget är en fin bok som handlar om Nils som gillar att virka. Men han vill inte att någon ska få reda på det, eftersom han inte vill bli känd som killen som virkar … Men en dag blir en av hockey-killarna intresserade av Nils fina mössa; den har nämligen samma färger som laget…

Jag högläste den för skolans 2:or och vi fick fina diskussioner om barns olika intressen, vänskap, könsroller och vad mod i vardagen kan innebära.

 

Formord och innehållsord

Jag och mina elever (de går i 2:an) arbetar just nu med att träna på att sammanfatta en faktatext.

Jag har alltid tyckt att det varit svårt att lära eleverna vilka ord i en text som är de viktiga. Jag brukar använda begreppet ”nyckelord” när jag ska förklara, eftersom jag själv tycker det är ett bra ord som hjälper mig att förstå vad man ska fånga i texten. För några år sedan sa en elev under en lektion: ”nyckelorden låser upp dina egna meningar”.  Jag tyckte det var så bra och vi skrev det på en affisch och satte upp i klassrummet. Men trots detta, har jag aldrig riktigt varit nöjd med mina ”nyckleordslektioner”, för det är ändå många elever som har svårt att förstå precis vilka ord det är man ska fokusera på.

Men så för några dagar sedan läste jag boken Ordens värld av Ingegerd Enström (ett boktips från twännen Cilla Dalén).

Där skriver Enström om begreppen innehållsord och formord. Det fanns också en uppgift i boken (boken blandar teori och praktiska övningar)  där alla innehållsord var bortplockade och man skulle gissa vad texten handlade om. I stycket efter hade alla formord blivit bortplockade och man skulle även där gissa vad texten handlade om. Så klart var det omöjligt att gissa när det bara var formord och betydligt lättare när det bara var innehållsord.

Jag prövade samma övning i klassrummet, (fast med meningar från en text som vi skulle jobba med) och introducerade även begreppen formord och innehållsord.

Lektionen började med att jag visade den här texten och jag bad eleverna prata i par om vad de trodde att det handlade om.

Det blev ganska tunt med gissningar och eleverna såg mest uppgivna ut och en aning frågande till vad det var jag var ute efter.

Sedan visade jag den här texten.

Då sken de genast upp, för nu var det ju ingen tvekan om vad texten handlade om.

Nästa steg var att prata om vad det var för skillnad på orden från första bilden och den andra.

Jag introducerade de två begreppen och vi pratade om att formorden formar och ”klistrar” ihop meningarna och att innehållsorden berättar om innehållet i texten – vad texten handlar om.

Därefter fick de sitta i par och fortsätta att plocka ut innehållsord ur texten om Ekorren (som finns i vår arbetsbok).

Slutligen gick vi igenom tillsammans vilka ord de hade valt att stryka under. Ingen grupp hade strukit under några formord – alla hade uteslutande markerat innehållsord.

Tack Cilla Dalén för boktipset och tack Ingegerd Enström för idén till den lyckade lektionen!