Jämföra skönlitteratur och faktatext

När min kollega hörde att jag skulle åka till Stockholm i april och lyssna på bland annat Adrienne Gear så lånade hon genast ut sitt exemplar av boken Att läsa faktatexter, eftersom jag inte hunnit läsa den än. Och jag föll direkt. Det finns så många bra undervisningsideér i den, som man kan arbeta med både på låg- och mellanstadiet. Något som jag genast ville prova, var att jämföra skönlitteratur och faktatexter och på så sätt vaska fram faktatexternas olika särdrag (en lässtrategi som Gear kallar för ”att zooma in”). Att känna till faktatexternas särdrag och hur man ska använda dem är ju a och o när man läser en faktatext.

image

Första lektionen med 2:orna blev helt enkelt att jämföra en faktabok med en skönlitterär bok. Alla elever hade sin SO-bok och en valfri skönlitterär bok framför sig. Sedan hjälptes vi åt i helklass att hitta likheter och skillnader. Jag hade ritat upp ett stor venndiagram på vår Smart Board och eleverna var direkt med på noterna. De är vana att arbeta med venn-diagram eftersom deras klasslärare förra året, arbetade mycket med det på NO:n  och SO:n.

Andra lektionen fick de arbeta i par och klippa ut och sortera ord och fraser i olika högar:
skönlitterär – fakta – mittemellan. När alla vara klara gick vi igenom lapparna och de berättade hur de hade sorterat och varför.

image

På den tredje lektionen använde vi lapparna från faktatexthögen och sedan fick de leta efter dessa särdrag i en faktabok (den här gången använde vi vår NO-bok). De upptäckte att det inte fanns kartor i NO-böcker ( vi hittade en tillslut som användes som bakgrundsbild) och vi diskuterade varför det inte fanns i NO-boken men flera stycken i SO-boken.

Lektionerna innehöll:

  • sökläsning
  • jämföra
  • närläsning
  • nya ord och begrepp
  • samarbete
  • diskussioner
  • sortering
  •  upptäckter

 

En före-läsning-aktivitet: ord och egna frågor!

Jag har skrivit om detta tidigare men för den som inte har läst mina inlägg om före-läsning-aktivieteter får här ett konkret förslag att använda när man läser faktatexter.

Förbereda lektionen:

  1. Läs igenom texten dina elever ska arbeta med.
  2. Plocka ut ord/begrepp/fraser som du tror behöver en extra förklaring. Detta är inte så lätt som det verkar, för jag har märkt att eleverna kan fråga mig om ord som jag trodde var självklara för dem.
  3. Förbered en stödmall åt eleverna, där orden finns och alla rubrikerna finns med (se bild).

Lektionen:

  1. Visa alla orden på tavlan/smartboarden. Högläs dem tillsammans. Pröva att sätta in några av orden i en mening (muntligt). Använd gärna think-pair-share så alla är med i diskussionerna.
  2. Visa textens rubriker på tavlan/smartboarden. Ge exempel på hur man kan göra om en rubrik till en fråga. Använd olika frågeord till samma rubrik, så att eleverna förstår att det blir olika sorters frågor beroende på vilket frågeord man använder.
  3. Dela in eleverna i par. Ge dem stödmallen och be dem para ihop orden med den rubrik de tycker orden passar ihop med.
  4. Be dem bilda frågor till varje rubrik.
  5. Parläs texten.
  6. Efter läsningen får paren diskutera om de fick svar på sin fråga.
  7. Avsluta med en diskussion i helklass.

Nästa lektion kan man be paren sätta sig och sammanfatta texten muntligt och/eller skriftligt med hjälp av samma ord vi arbetade med första lektionen.

Skärmavbild 2015-05-02 kl. 19.53.30
Här ska vi läsa en text om Stockholm. Det finns fyra rubriker i texten. Jag har plockat ut fyra ord/begrepp/fraser från varje stycke.

 

 

 

Skärmkorsord, taggad läsning och ”den lilla skillnaden gör stor skillnad”

Veckans lektioner har haft språkutveckling som gemensamt tema. Vi har fortsatt  utvecklingen av lässtrategin ”Kontrollera läsningen” (Roe, 2014) och den här veckan plockade jag in ytterligare ett tecken att ”tagga” texten med (se tidigare inlägg: Att själv komma på…). Eleverna väljer dessutom nästan alltid att läsa i par för de märker hur de kan hjälpa och stötta varandra i och under läsningen – och de vet att jag (nästan) aldrig säger nej till parläsning, speciellt inte när det gäller läsning i våra NO- eller SO-böcker.

Vi har även provat något som kallas skärmkorsord. Det är ett arbetssätt som kommer från boken ”Lyft språket lyft tänkandet” av Pauline Gibbons. Eleverna får rika möjligheter att utveckla sin begreppsliga förmåga (att förstå innebörden av begrepp och ord). Jag provade detta både under en matematiklektion och en NO-lektion – snygga ordet för plus – var en av elevförklaringarna av begreppet addition.

Idag upptäckte jag dessutom en sak i min egen undervisning som jag blev så glad över att jag inte kunde låta bli att twittra om det. När jag skulle hjälpa en elev med några meningar, så såg jag att eleven inte hade satt ut några punkter eller andra skiljetecken i slutet av meningarna. Då gjorde jag äntligen INTE så som jag slentrianmässigt brukar göra, nämligen säga ”du har glömt att sätta ut punkt”.  Istället sa jag äntligen det som jag har försökt träna mig själv att säga: Vilket skiljetecken vill du välja här? 

Det är svårt och det tar tid att förändra sin undervisning brukar Anne-Marie Körling säga. Ibland kan det ta år mellan tanke och handling och väldigt ofta känns det för mig som jag tar ett steg fram och två steg bak…

…i dag tog jag ett steg fram.