Hur ofta får man låna böcker i biblioteket?

Vårt skolbibliotek är litet. Och då menar jag litet. Ett trångt, kallt litet skyffe utan fönster för de skönlitterära böckerna och ett ännu mindre rum – som går under namnet Bastun – för våra (till åren komna) faktaböcker.

Men vi försöker ändå göra det så bra vi kan av det vi har och vi har det alltid öppet för eleverna. Det betyder att det aldrig är låst och alla elever kan gå dit när som helst under dagen, om de behöver låna en ny bok. Varje morgon när årskurs 1-4 har självständig läsning försöker jag (eller någon av de andra lärarna) finnas tillgänglig i biblioteket för de som behöver hjälp att hitta något att läsa. Och varje onsdag har vi biblioteksrast  för hela skolan mellan 11.30-12.20.

Jag sneglar ofta på bibliotek på andra skolor. Nästan alltid blir jag avundsjuk, för de är större, har fler böcker och fin-fina läshörnor att krypa upp i.

Men så en dag pratade jag med en elev vid en annan skola. En skola med ett mycket finare bibliotek än vårt.

Varannan vecka.
– Va?
– Varannan vecka. Vi får gå och låna varannan vecka. 

Väldigt ofta drömmer jag om att vårt skolbiblioteket en gång ska få vräka ut sig i stora vackra lokaler där vi kan ha mysiga läshörnor, sköna soffor och mängder med nyinköpta böcker snyggt uppställda på nåt innovativt sätt, så att eleverna inte kan motstå att att läsa dem.

Men jag vet också – att det till syvende och sist handlar om tillgängligheten –  för biblioteket måste vara öppet för eleverna, bli deras bibliotek. Inte ett ställe som står tomt den största delen av veckan, då hjälper inga sköna soffor eller innovativa, supermoderna bokhyllor.


Prenumerera på nya blogginlägg

En lärares rättighet

Det finns en mycket enkel men effektiv metod som hjälper eleverna att snabbt hitta fokus när lektionen börjar och det är att du som lärare är på plats. Om du alltid (och det betyder alltid, annars funkar det inte) är på plats i klassrummet före eleverna och tar emot dem – helst med en uppgift som startat direkt (eller högläsning som Anne-Marie Körling förordar) så behöver ingen vänta på att lektionen ska starta. För väntan föder tristess, tristess föder rastlöshet, rastlöshet föder okynne…osv. osv.

Här har skolledningen ett stort ansvar att se till att detta är genomförbart för alla undervisande lärare – ingen ska behöva komma springandes med andan i halsen till lektionerna för att man till exempel varit rastvärd.

Vi måste få tid att förbereda oss inför varje lektion och hinna landa i klassrummet innan eleverna är på plats. Det borde vara/måste vara/ska vara alla lärares rättighet!

CTWdLSSUYAQnpny

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Anna, Sara, Hülya, Åsa och en älva!

Vad gör man om man som lärare inte har sva-kompetens, bor i Lappland och precis  fått nyanlända elever till sin skola?

Lusläser dessa fyra bloggar:

…och försöker inom en snar framtid ta sig en tripp till grannkommunen för där finns det en älva (Inger Lundmark) som besitter stora kunskaper inom detta område –  Nyanlända i Lappland!

bild-3


Prenumerera på nya blogginlägg

”Att andra kan tänka annat”

Idag frågade jag eleverna (och mig  själv, jag deltar alltid i dessa rundor)  vad bokcirkeln innehöll, som en utvärdering av den lektionen. Vi sätter ord på det vi har gjort och synliggör innehållet både för mig och för eleverna. Detta är ett sätt att utvärdera som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling.

Bokcirkeln Innehöll:

  • elever som diskuterade
  • diskutera
  • tänka
  • att skratta
  • döskratta
  • bokcirkel
  • diskutera
  • prat
  • en bok
  • att andra kan tänka annat
  • att inte alla tänker likadant
  • läsning
  • Explora
  • kladd
  • mycket skratt
  • skratt
  • en koppling till engelskalektionen
  • Curioso 
  • ”postisar” med ord
  • kort
  • bokmärke
  • en skrikande unge
  • en sorglig och en lycklig mening
  • Heddas bok

Om du vill läsa mer om detta sätt att utvärdera lektioner kan klicka på länken:
Vad innehöll lektionen?

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg