En lärares rättighet

Det finns en mycket enkel men effektiv metod som hjälper eleverna att snabbt hitta fokus när lektionen börjar och det är att du som lärare är på plats. Om du alltid (och det betyder alltid, annars funkar det inte) är på plats i klassrummet före eleverna och tar emot dem – helst med en uppgift som startat direkt (eller högläsning som Anne-Marie Körling förordar) så behöver ingen vänta på att lektionen ska starta. För väntan föder tristess, tristess föder rastlöshet, rastlöshet föder okynne…osv. osv.

Här har skolledningen ett stort ansvar att se till att detta är genomförbart för alla undervisande lärare – ingen ska behöva komma springandes med andan i halsen till lektionerna för att man till exempel varit rastvärd.

Vi måste få tid att förbereda oss inför varje lektion och hinna landa i klassrummet innan eleverna är på plats. Det borde vara/måste vara/ska vara alla lärares rättighet!

CTWdLSSUYAQnpny

 

Undervisningens form

genom formerna kan innehållet äga den rymd och det djup som undervisningen kan ge

Så skriver Anne-Marie Körling i ett av sina blogginlägg.  Och just det här med undervisningens form och hur den kan hjälpa mig och eleverna att hålla fokus på innehållet och på så sätt skapa den gemenskap och arbetsro som är så viktig för att elevernas lärande ska kunna ske –  det har jag blivit mer och mer medveten om under mina år som lärare.

De former som återkommer i min undervisningen är:

  • finnas på plats när eleverna kommer in i klassrummet – och om jag inte är på plats, ska eleverna veta till 100 % vad de ska göra när de kommer in så att de kan börja direkt.
  • om det är första lektionen är det alltid genomgång av dagens schema (där jag använder mig av text + bildstöd).
  •  fokus på innehållet direkt – tex genom att det visas några ord eller en bild på Smartboarden.
  • skriva upp sig om man behöver hjälp.
  • alltid få fråga en kompis om hjälp.
  • att själv få hämta saker och veta vad allt finns i klassrummet.
  • think – pair – shair i stället för handuppräckning.
  • jag och eleverna är i klassrummet hela lektionen oavsett om de arbetar självständigt, i par eller i grupp.

Några fler inlägg från Anne-Marie som tar upp detta är:
Från oordning till starka innehåll
Klassrumsnära utvecklingsfrågor – förändra i det lilla och märk väl i det stora
Utbilda i ordning och reda

Vems närmiljö?

I går kollade jag igenom boken ”NO kartläggning åk 3”. En uppgift handlade om att känna igen växter i sin närmiljö och då skulle man känna igen bland annat lönn, vitsippa och blåsippa. Här i Storuman ( Lappland) växter det överhuvud taget inga lönnar och det är ovanligt med vitsippa och blåsippa. Jag twittrade om detta och fick genast förslag från Anne-Marie Körling om hur jag kan skapa lektioner/ställa frågor till texten och diskutera utifrån ett källkritiskt perspektiv. Jag fick även kontakt med en twänn (Jennian Wetterheim) som bor i Västergötland och vi har bytt bilder med varandra som vi kan använda i vår undervisning.

Skärmavbild 2015-05-23 kl. 19.39.17

Skärmavbild 2015-05-23 kl. 19.39.04

Skärmavbild 2015-05-23 kl. 19.40.09

Skärmavbild 2015-05-23 kl. 19.46.55

Filmtips x fyra!

Just nu finns det fyra filmer som jag ständigt återkommer till. Två filmer om läsundervisning och två filmer om genrepedagogik. När man inte har möjlighet att fara iväg och göra studiebesök eller lyssna på föreläsningar, är det guld värt att dessa filmer finns att tillgå på nätet.

Sara Persson berättar och visar hur hon arbetar före, under och efter läsning.

Hülya Basaran berättar och visar hur hon arbetar före, under och efter läsning.

Åsa Sebelius berättar om sitt arbete med genrepedagogik med nyanlända elever.

Anna Kaya berättar och visar ett konkret exempel på hur hon arbetar med cirkelmodellen.