Vad skulle du stoppa i ditt recept?

När jag läste Sara Perssons fin, fina inlägg om poesi för de yngre eleverna, blev jag påmind om den här boken: Falling down the page . En underbar diktbok full med ”list-dikter” att härma och inspireras av.

Anne-Marie Körling har många inlägg på sin blogg som handlar just om att härma en författare, tex här: Härma författarens mening eller här: Ta en mening och gör om den

Efter att jag hade läst Georgia Heards dikt Recipe for Writing an autumn poem, skrev jag den här:

Recept för en vårdikt

En nypa takdropp.
En sked grusknaster.
En skopa vattenpussar.
En dos röklukt.
En slev smutsig snö.
Och en hel hink tussilago.

Vad skulle du stoppa i ditt recept?

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Språkstötta uppgiften

– Varför skriver du inte hela meningar, frågade jag eleverna och de såg ut som frågetecken varje gång.

I många år var detta en återkommande fråga från mig till en del av eleverna. Jag hade inte verktygen att stötta elever som behövde mer hjälp. Jag trodde att om de bara lyssnade på min genomgång och sedan läste instruktionen noga, så borde de kunna skriva. Men väldigt ofta slutade det med att jag dikterade vad de skulle skriva – ord för ord, mening för mening.

Numera jobbar jag ofta med gemensamt skrivande och/eller startmeningar – innan de arbetar enskilt med uppgifter i till exempel arbetsboken – för att på så sätt stötta dem i sin språkutveckling. Jag låter nästan aldrig eleverna arbeta helt själva med uppgifterna i arbetsboken, för då får jag bara springa runt och hjälpa alla ändå.

Här kommer ett enkelt sätt som inte tar så mycket tid för läraren att förbereda, men som hjälper eleverna i deras skrivande. Detta går i alla ämnen, men just här handlar det om SO i en årskurs 2:a.

Uppgiften i arbetsboken var: ”Skriv och berätta om något som är bra där du bor.”

Jag skrev upp startmeningar på tavlan, sedan gav jag några egna förslag på meningar. Därefter fick alla tänka enskilt och sedan gick vi laget runt och de fick berätta vad de tyckte vad bra. Jag skrev upp deras meningar på Smartboarden för att ge ännu mer stöd till de som har det svårt med skrivandet.

Det är bra att vi har en skola.
Det är bra det finns mycket snö, så jag kan åka madrass.
Det är bra att det finns rent vatten.

Därefter fick alla arbeta enskilt med arbetsuppgiften och då fick man skriva av meningarna på tavlan eller hitta på egna. Många började med att skriva av, men sedan gick många över till att hitta på helt nya meningar.

Eftersom de flesta kunde arbeta helt självständigt, fick jag då tid över att hjälpa de elever som fortfarande behövde min hjälp.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Berättelseansiktet

Första gången jag hörde talas om ”berättelseansiktet” var genom Barbro Westlund. Jag tror det var en filmad föreläsning och jag kände direkt att jag gillade idén. Det finns många olika slags berättelsekartor, men det är den här jag gillar bäst! Det finns en bra film från Skolverket där man får se hur en lärare arbetar i en årskurs 2 – Berättelseansiktet – modell för att samtala om text

Så därför har jag lagt vårt nuvarande läromedel åt sidan ett tag och istället följer jag mitt egna upplägg om hur man kan arbeta med sagor.

Vi har tidigare under hösten tränat på att återberätta sagor – Återberätta med bilder – eleverna fick träna hemma under veckan och varje fredag fick de återberätta sagan för en eller två kompisar.

Så var det dags att introducera berättelseansiktet. Det har suttit på väggen ett tag i klassrummet, för jag ville att de skulle bli nyfikna på det. Några minns det från 1:an, då vi mycket flyktigt under en eller två lektioner jobbade med det.

Jag samlade alla på mattan. Och började berätta sagan om Rödluvan. Jag valde att berätta – inte läsa – eftersom jag verkligen ville fånga varje elev.

När jag var färdig hämtade jag ansiktet och startade samtidigt igång Smartboarden. Vi gick igenom del för del (eleverna berättade och jag skrev och ritade) och när lektionen var slut hade vi fyllt ansiktet med sagan om Rödluvan.

Nästa lektion fick de i par göra samma sak som vi gjorde med Rödluvan. De valde en av sagorna som vi använde tidigare när vi tränade återberättande och sedan fick de rita och skriva ett berättelseansikte.

Tredje lektionen blev ett avsnitt av Sagomattan från UR, de använder en annan berättelsestruktur så efter avsnittet jämförde vi Markus sagomatta med vårt berättelseansikte. Ganska snabbt kunde vi konstatera att de var väldigt lika och att det finns vissa delar i en saga/berättelse som alltid måste finns med för att den ska bli bra.

Fjärde lektionen skrev vi en saga tillsammans. De fick en startmening av mig (Det var en gång en spökflicka …). Startmeningen har jag hämtat ur boken Berättarverkstad med barn av Kerstin Lundberg Hahn. Det är mycket bra bok för pedagoger som vill skapa sagor med barn, men som inte vet hur man ska börja. Sedan lotsade jag dem varsamt framåt och till slut hade vi en saga.

Hela tiden hade vi berättelseansiktet som påminde oss vad som skulle finnas med, men jag valde att vi inte skulle tänka ut alla delar först, för jag ville att sagan skulle bygga på elevernas spontana fantasier och påhitt allt eftersom. När vi vara klara kunde vi konstaterar att sagan hade alla viktiga delar med – huvudperson, miljö, problem, början, händelser, lösning och en tydlig avslutning.

Nästa lektion … skriva en egen saga!

(Eftersom mina elever går i 3:an är de vid det här laget väl förtrogna med sagogenren. Jag behövde alltså inte presentera begreppet ”saga” något närmare. Om jag hade gjort det här med en elevgrupp som inte kände till begreppet, hade jag nog behövt en längre startsträcka med att introducera det. )

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Härma författaren!

På Anne-Marie Körlings blogg finns ett lektionsförslag som heter Härma författarens mening eller meningar. Den lektionen har vi gjort många gånger tidigare i både 1:an och 2:an, men då har vi oftast gjort den enbart muntligt. Idag gjorde vi den både muntligt och skriftligt.

Jag valde ut en mening ur vår högläsningsbok Pluto är ingen planet av Annelie Drewsen. Den skrev jag på Smartboarden. Sedan skrev jag några egna exempel som jag hade tänkt ut i förväg. Eleverna var fort med på noterna och började ge egna förslag. Jag skrev ner dem allteftersom. Där efter tog de fram sina skrivböcker och skrev egna meningar och vi avslutade lektionen med att läsa upp det vi hade skrivit för varandra.


Prenumerera på nya blogginlägg