Kom ihåg hur du gjorde och berätta för oss andra!

Today while reading and writing, you may get to a tricky part in your work. If you run into a hard part in your work today and figure it out, I want you to remember how you did it. Then, we will share our tricky parts and how we figured them out at the end of readers´ workshop.

Ur boken ”Preventing misguided reading – new strategies for guided reading teachers” av Jan Miller Burkins och Melody M. Croft

bild


Prenumerera på nya blogginlägg

Flyt i läsningen – hur får man det?

I boken ”Undervisa i läsförståelse” av Barbro Westlund läser jag:

NRP (2000) menar att det är den vägledda högläsningen (guided oral reading) som ger bäst effekt på flyt i läsningen (2009:181).

Här kan man lära sig mer vad det är: Guided Oral Reading

Här är en variant av detta, där elever läser för varandra: Högläsning med ökat elevansvar

image

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Snart får du läsa en text om…

Jag förbereder mig för ytterligare en lektion med vägledd läsning.  Så här ska jag inleda lektionen. Texten nedan skriver jag på smartboarden.

Snart får du läsa en text om:

  • ett lite för kort ben
  • minnen
  • en gungande gata
  • en tävling
  • en geografibok
  • 1909
  • säckar med brev
bild
I båda dessa böcker kan man läsa om vägledd läsning.

Här är tre  frågor som vi kommer att diskutera innan vi börja läsa:

  • Vad tror ni det är för slags text vi ska läsa?
  • Vad kommer vi att få lära oss mer om när vi läser den?
  • Vad vet vi redan om detta?

Dessa  tre frågor har jag hämtat från en av Läs- och skrivportalens texter och författare är Anne-Marie Körling. Här finns länken till hela texten: Del 1. Läraren , planeringen och frågorna


Prenumerera på nya blogginlägg

Vägledd läsning – så gick det!

– När lektionen är slut, kommer ni att veta mer om andra världskriget!

Ungefär så sa jag när lektionen började, sedan satte vi oss vid rundabordet och jag tog fram mitt exemplar av ”Anne Franks dagbok”. Vi pratade om vad en dagbok är och jag berättade att just denna dagbok var mycket speciell och har blivit översatt till många språk. Egentligen brukar man ju inte läsa andras dagböcker ( en av eleverna hade smygläst storebrorsans dagbok…) och de diskuterade kring varför just denna dagbok blev läst av andra människor.

bild

Därefter satte vi igång att läsa. Alla läste tyst och alla använde en linjal och när de hade läst klart stycket (som jag hade markerat på papperet) sköt de upp linjalen till toppen av papperet, för att på så sätt markera att de läst klart.

Därefter fick de turas om att inleda samtalet. En elev började med frasen ”Jag tror det betyder…”. Därefter fick de andra eleverna prata. Flera av dem hade kopplingar som de direkt ville berätta om, (det har vi jobbat med sedan förra året, så nu gör nästan alla eleverna det spontant när vi läser) och några hade olika sorters frågor.

När vi hade läst en stund, bad jag dem fundera på vilka strategier vi använder och de pratade en stund två och två. De flesta var överens om att vi använde sammanfatta och ställa frågor men även förutspå. Jag fyllde i med att vi även använde oss av strategin klargöra/utforska när vi stötte på nya ord som vi undrade över.

Därefter fortsatte de att läsa ett stycke (tyst för sig själv) och därefter turades de om att leda diskussionen: ”Jag tror att det betyder…”.  Ju längre vi läste, desto flera funderingar om ord och begrepp hade eleverna och dessa ord stannade vi lite extra vid:

  • dagbok
  • världskrig
  • ockupation
  • förföljda
  • koncentrationsläger
  • firma
  • överleva

Lektionen tog så klart längre tid än vad jag hade planerat, så huxflux ramlade alla 4:orna in i klassrummet och undrade vad vi gjorde. Jag bad mina 3:or att skriva en utvärdering på baksidan av papperet och sedan samlade jag snabbt ihop 4:orna på rundamattan och högläste hela texten för dem, medan 3:orna fortsatte att skriva klart.

Vår härliga gröna matta!

  • Jag har lärt mig att en del fick överleva i koncentrationsläger.
  • Jag tyckte att lektionen var bra, jag har lärt mig att skriva kontiastronsläger.
  • Jag tyckte lektionen var spenande.
  • Jag har lärt mig att Anne levde tills hon var 15 år.
  • Jag tyckte att lektionen var bra.
  • Jag tyckte att lektionen var så där.
  • Jag har lärt mig om Anne Frank.
  • Jag tyckte lektionen var rolig.

I boken ”Kiwimetoden” skriver Anne-Marie Körling att vägledd läsning hjälper läraren ”att komma närmare varje elevs kunskapsutveckling” (2006:179). Ja, det kan jag bara instämma i, för idag såg och hörde jag elever som gjorde:

  •  inferenser
  • hjälpte varandra att förstå
  • hjälpte varandra att ljuda ut svåra ord
  • textkopplingar
  • ställde frågor på djupet
  • frågade om ord
  • mummelläste
  • rättade sig själv
  • läste effektivare med en linjal än utan
  • återberättade med egna ord
  • blev intresserade av ”Anne Franks dagbok” som jag hade med mig

bild

(Om du läser denna text och inte riktigt förstod innehållet, så kan du läsa detta inlägg först: Vägledd läsning – jag provar mig fram)

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Vägledd läsning – jag provar mig fram

Parallellt med att jag provar cirkelmodellen för första gången den här terminen, undersöker jag och testar mig fram med den undervisningsform som kallas vägledd läsning. Jag har ända sedan jag såg Anne-Marie Körling (filmen går tyvärr inte att få tag på på nätet) ha vägledd läsning med en grupp elever, varit nyfiken på att prova detta arbetssätt. Och eftersom mina 3:or och 4:or inte har slöjd tillsammans detta läsår, har jag fått en en möjlighet att arbeta med varje grupp var för sig, en gång i veckan i ca 80 minuter.

I boken ”Kiwimetoden” skriver Anne-Marie Körling om vägledd läsning. Hon skriver bland annat: ”Det som utmärker denna undervisningsform är det lilla undervisningssammanhanget med ett fåtal elever.” (2006:268) Och det är det som är själva poängen med vägledd läsning – eleverna får närheten till läraren samtidigt som de lär av och med varandra.

bild

I boken ”Lyckas med läsning – läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland” finns ett kapitel som beskriver utförligt hur och varför det är viktigt att arbeta med vägledd läsning.

Vägledd läsning är själva hjärtat i ett väl avvägt läs- och skrivprogram. Här får läraren och elevgruppen goda tillfällen att på ett målmedvetet sätt samtala om, läsa och fundera på texter. […] Vid vägledd läsning hjälper läraren en grupp elever att använda strategierna  så att de kan läsa själva. Läraren har en mycket viktigt roll som består i att förbereda lektionerna och att leda dem, att observera och stödja varje elev i läsningen (Bonnier Utbildning, 2001:78).

Min planering för min nästa lektion i vägledd läsning ser ut ungefär så här:

Vi arbetar med judendomen och mina elever har ofta frågor och funderingar kring andra världskriget och hur och varför judarna blev förföljda och dödade av nazisterna. Därför har jag bestämt mig för att läsa en faktatext om Anne Frank. Den texten läser jag noga så att jag är välbekant med den. Jag förbereder mig även med  öppna frågor:  – Hur vet ni? Vad tänker ni att texten ska handla om när ni möter denna illustration? Vem är det som berättar? Hur vet vi det? Vad är det som inte sägs? Varför sägs inte det? (Dessa frågor har jag hämtat från detta inlägg från Körlingsord: Fem undervisningar i läsförståelse)

Jag kopierar upp texten till alla, och i texten har jag gjort markeringar så att det ska vara lätt för eleverna att veta hur långt vi ska läsa varje gång, innan vi ska göra en paus och prata.

Huvudsyftet under just denna läslektion är att öva elevernas förmåga att sammanfatta text med egna ord, något som vi har arbetat med mycket lite hittills det här läsåret. Eleverna kommer också att öva sig i att reda ut oklarheter och att öva upp medvetenheten om när man inte förstår och vad man ska göra då. Så klart är även syftet med läsningen att lära oss om Anne Frank, vem det var och vad hon har betytt historiskt.

För att öva strategin sammanfatta ska jag ge eleverna en ”börja”. Vi ska prova att använda ”Jag tror det betyder…” Det blir ett sätt att med egna ord, sammanfatta och förklarar textstycket. Den idén fick jag från den här  lilla filmen som jag hittade när jag sökte på ”Guided reading”:

Innan vi börja att läsa texten är det viktigt att aktivera elevernas förförståelse och det gör jag genom att prata om vad en dagbok är, varför man väljer att skriva dagbok osv. Därefter tittar vi på rubriken, bilderna och bildtexterna och pratar om dem.

Själva läsningen sker tyst (så långt det är markerat i texten) , för att sedan övergå i diskussioner tillsammans.

Jag återkommer med en återkoppling på hur lektionen gick!

 


Prenumerera på nya blogginlägg