Hur vet du det?

Jag har länge planerat i tanken hur jag skulle arbeta med källkritik med mina 3:or, men jag har väntat på det rätta tillfället. Och så en dag hade en elev skrivit av en mening ur en faktabok (vi har alltid blädderblock framme, där man kan skriva upp meningar som man fastnat för, en idé jag har lånat från Anne-Marie Körling) som gav mig precis den  rätta ingången till källkritik jag hade väntat på.

Varenda människa i Sverige som är mer än tre år gammal vet hur en amerikansk cockerspaniel ser ut.

Jag satte upp elevens mening på tavlan och frågade klasssen om de trodde att detta var sant. Eleven hämtade faktaboken som meningen var hämtad från och jag läste stycket där meningen var hämtad. Det handlade om Kalle Ankas jul och cockerspanielflickan Lady (från filmen Lady och Lufsen). Många visste vem det var, men inte alla.

Därefter frågade jag dem om de mindes vad en källa vad för något. Vi skrev upp det på tavlan, sedan skrev jag upp de fem ”superfrågeorden” som man brukar använda när man jobbar med källkritik. Jag ringade in ordet ”när” lite extra och bad eleven som hade läst boken titta efter när boken gjordes. Det visade sig att boken var 30 år gammal och jag berättade att det var mycket större chans att ”alla” i Sverige tittade på Kalle Anka på julafton på den tiden.

Några elever gjorde kopplingar till boken Pluto är ingen planet som vi läste i början av läsåret – där det bland annat visar sig att en lärare använder gamla källor när han undervisar och påstår saker som inte längre är sanna …

Vi avslutade lektionen med att se det första avsnittet i UR:s serie Hur vet du det? en underhållande och informativ serie om källkritik, för lågstadiet.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Det löser sig!

I boken Väck läshungern! av Anne-Marie Körling beskriver hon en intervju med en 11-årig pojke. Pojken berättar att han upptäckt att man inte behöver förstå allt från början i en bok, ”Det löser sig, bara man läser vidare.” (s 139).

Jag samlade mina elever imorse och läste upp delar ur intervjun. Sedan berättade jag att det även händer mig och jag hade med mig boken Körkarlen av Selma Lagerlöf, för att visa att jag inte heller riktigt förstod berättelsen från början.

Jag uppmuntrade eleverna att de också skulle prova att göra som pojken – läsa vidare en stund, trots att man inte förstår och våga lita på att det löser sig.

Sen läste vi.

Delar ur vårt klasrumsbibliotek.

Prenumerera på nya blogginlägg

Måla dikten – på dikten!

Anne-Marie Körling har på sin blogg ett lektionstips som jag provade mig av på musiklektionen i måndags. Vi fortsatte jobba med vår sång/dikt (se tidigare inlägg) och vi sjöng den igen några gånger, sen fick alla ett exemplar av sången och så ritade de sin bild av dikten/sången direkt på papperet. En musik-bild-svenska-lektion!

Vanten – en dikt ur boken ”Under ett rabarberblad” av Lena Sjöberg. Och jag kan avslöja att författarinnan gillade både elevernas sång och bilder!

Prenumerera på nya blogginlägg

Dialogisk högläsning

Att engagera eleverna i samtal kring det vi högläser i skolan, att läsa med eleverna brukar kallas för dialogisk högläsning skriver Toura Hägnesten i sitt blogginlägg: Att läsa högt

Högläsning är en viktig del i att utveckla elevernas ordförråd, men kvalitén på högläsningen avgör hur många ord eleverna verkligen lär sig. För att högläsningen ska ge eleverna så många nya ord som möjligt bör den vara dialogisk, skriver Christina Wiklund (Ordförrådets betydelse för läsning Linköpings universitet).

En dialogisk högläsning skriver Wiklund ska ”genomsyras av frågor, samtal och reflektioner. Läsarens engagemang, värme, dramatiska förmåga och försök till att engagera barnen i ordtillägnande och förståelse vid högläsning är viktig i sammanhanget.”

CrQ84VQVMAAiEiL.jpg-large

Min högläsning har utvecklats under de senaste åren, mycket tack vare mitt möte med Anne-Marie Körling. Jag har gått från att läsa för eleverna till att läsa med eleverna (Högläsning – så mycket mer än bara läsa högt)

Men den här terminen har jag försökt att utveckla högläsningen ytterligare, genom att dramatisera längre stycken av det vi läser. Att dramatisera (som jag ser det)  är även det ett sätt att skapa en dialogisk högläsning – eleverna är medskapande, aktiva och kreativa istället för passiva mottagare.

I boken Värdefulla sagor av Per Gustavsson och Mikael Thomasson har jag hittat en metod som kallas sagolek. Den har vi provat några gånger den här terminen. ”Sagolek är en metod där barnen får bearbeta sagan med dramatiken som hjälp. […] Oftast dramatiseras berättelsen genom att alla gör samma roll samtidigt. Det är alltså ingen teater där man ska visa upp sig för varandra, utan ett sätt för barnen att leva sig in i berättelsens händelser och karaktärer.”

För att förstå hur detta går till, så följer här ett citat ur SVJ av Roald Dahl som vi har provat att ”sagoleka” tillsammans.

SVJ satte ner resväskan på marken och böjde sig ner så att hans stora långa rynkiga ansikte var tätt intill Sophies. ”Från och med nu måste vi vara tysta som möss”, viskade han. Sophie nickade. Dimmorna svävade runt omkring henne. Hon blev fuktig om kinderna och fick daggdroppar i håret. SVJ öppnade resväskan och plockade upp flera stycken tomma glasburkar. Han skruvade av locken på dem och placerade dem i en lång rad på marken. […] Sophie som stod med blicken riktad uppåt såg att hans öron mycket långsamt började vifta fram och tillbaka. De böljade sakta utåt och inåt, framåt och bakåt.

När jag har läst  stycket ber jag alla elever att ställa sig upp och sprida ut sig i klassrummet. Sedan börjar jag leda sagoleken.

Nu är vi SVJ. Böj er ner och viska till Sophie. Tänk på att ni är jättestora och hon är så liten, så liten.

– ”Från och med nu måste vi vara tysta som möss”. Nu är alla möss och vi måste vara tysta. Smyg runt i klassrummet utan att höras.

-Nu är vi Sophie allihopa. Vi går i dimman. Vi känner fukten och daggdropparna på kinderna och i håret. Känner ni dem?

-Nu är vi SVJ igen. öppna resväskan och plocka fram glasburkarna. Skruva av locken och placera ut era burkar i långa rader. Nu ställer ni er upp och börjar fladdra med öronen. Nu förvandlas vi till SVJ:s öron! Vifta fram och tillbaka, bölja utåt och inåt.

Visst blir du sugen att pröva?

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg