Petit, monstret

Idag reste vi vidare till Sydamerika. Där mötte vi Petit. Trots att boken vid första anblicken verkar vara skriven för yngre barn finns det massor att prata om och fundera kring – framför allt i bilderna.

Författaren och tillika illustratören till  Petit, monstret är Isol. Hon fick Alma-priset 2013. På Alma-prisets hemsida finns en läsnyckel till boken: Petit, monstret – läsnyckel


Prenumerera på nya blogginlägg

Och trädet var lyckligt

  • Nu har vi kommit till Nordamerika i vårt arbete med världsdelarna. Boken jag valde var Och trädet var lyckligt av Shel Silverstein. Det är en bok som har många bottnar, ger möjlighet för olika tolkningar och bilderna och texten samspelar på ett väldigt fint sätt.

Berättelsen handlar om kärleken mellan ett träd och en pojke, men allteftersom pojken växer upp blir besöken glesare. Men när han äntligen kommer, är det bara för att få något av trädet. Men trädets kärlek rubbas inte, trots att pojken kräver större och större offer av trädet.

Den som vill veta mer om hur lärare har arbetat med berättelsen kan läsa om det i Rigmor Lindös bok Den meningsfulla språkväven. Där får man bland annat ta del av hur pojkar och flickor tolkat texten på olika sätt.

Min lektion började med att jag visade alla bilderna utan att läsa (bara titel och författare). Sedan gick vi igenom bild för bild, vissa tog längre tid att prata om än ändra. Ibland hade jag även bara fotat av en del av bilden, eftersom jag ville att de skulle fokusera på en särskild detalj.

De tre huvudfrågorna som jag återkom till var:
Vad ser du?
Vad tror du?
Vad händer här?

Mer specifika frågor till den här boken kunde vara:
Hur gammal tror du att han är på den här bilden?
Vad tror du pojken säger till trädet?
Har du något favoritträd?

Sedan läste jag boken och eleverna var så engagerade och fokuserade på både texten och bilden. Och alla elever (med betoning på alla – oavsett modersmål) deltog och ville berätta om sina åsikter om bilderna.

När jag hade läst klart gjorde vi en Chambers-runda med frågorna:

Vad tyckte du om i boken?
Vad tyckte du inte om i boken?
Var det något du undrade över?
Vilka mönster upptäckte du?

Jag har aldrig haft så rolig och givande läsundervisning som jag har just nu – prova du med!


Prenumerera på nya blogginlägg

Filmtips x fyra!

Just nu finns det fyra filmer som jag ständigt återkommer till. Två filmer om läsundervisning och två filmer om genrepedagogik. När man inte har möjlighet att fara iväg och göra studiebesök eller lyssna på föreläsningar, är det guld värt att dessa filmer finns att tillgå på nätet.

Sara Persson berättar och visar hur hon arbetar före, under och efter läsning.

Hülya Basaran berättar och visar hur hon arbetar före, under och efter läsning.

Åsa Sebelius berättar om sitt arbete med genrepedagogik med nyanlända elever.

Anna Kaya berättar och visar ett konkret exempel på hur hon arbetar med cirkelmodellen.


Prenumerera på nya blogginlägg

Förförståelse – en väg in i texten

I det här inlägget presenterar jag några lektionsförslag som aktiverar elevernas förförståelse inför läsning av en text. Vissa förslag passar bäst för skönlitteratur, vissa för sakprosa medan några går att använda på båda.

Bildpromenad – ett fantastiskt sätt när man vill aktivera elevernas egen förförståelse,  ett arbetssätt som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling.

Så här skriver hon på sin blogg Körlingsord:

En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. Den muntliga undervisningen synliggör elevernas förförståelse och skapar därför möjlighet för läraren att utmana och utveckla eleverna i relation till den. Vi är därmed i den berömda utvecklingszonen.

I sin bok ”Kiwimetoden” beskriver hon utförligt hur man kan gå till väga och på hennes blogg finns många inlägg om bildpromenad. Jag har även samlat dessa inlägg på en anslagstavla på Pinterest, den hittar ni här: Bildpromenad

Språkberikarlektion! Ett lektionsförslag som även det är hämtat från bloggen Körlingsord. Jag har provat det flera gånger och det är ett mycket elevaktiverande arbetssätt, som jag rekommenderar varmt. Du hittar en beskrivning här: Tre begrepp och en fras!

Här är tre upplägg som går att använda var för sig eller kombinerat. Dessa har jag hämtat från boken ”Att undervisa i läsförståelse” av Barbro Westlund och de ingår som den första delen i en modell som kallas för ”Den tänkande läsaren” (2009, 255.)

  1. Vad kan du redan? Tänk på vad du kan om ämnet.
  2. Föreställ dig! Försök att föreställa dig vad texten kommer att handla om.
  3. Varför? Fundera över varför du ska läsa den här texten.

VÖL Här är ytterligare en modell som Barbro  Westlund presenterar i sin bok. Hon skriver: ”Syftet med denna undervisningsmodell är att visa eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sådant de redan vet” (2009, 274). Läraren Marie Trapp har på sin blogg ”Läsförståelser i praktiken” skrivit ett inlägg om hur hon arbetar med VÖL, det hittar ni här: VÖL-tabell

Informationstjuvar!  På sin blogg skriver Anna Kaya att detta är en ”rolig före-läsning-aktivitet som går ut på att man aktiverar elevernas förförståelse för att de lättare ska förstå textens innehåll”. Jag har inte provat det själv ännu, men jag kommer absolut att göra det med mina elever i år. Läs hennes inlägg här: THIEVES

I boken ”Lyft språket, lyft tänkandet”  av Pauline Gibbons finns det flera övningar som syftar till att aktivera elevernas förförståelse. Här kommer jag att presentera två av dem.

Progressiv brainstorming Eleverna arbetar i smågrupper och varje grupp har ett stort papper framför sig där det står: Vad vet vi om [ämnet i fråga]. Varje grupp har en egen färg på pennan. Gruppen brainstormar kring ämnet och skriver ner alla ord och begrepp de kommer på. Därefter cirkulerar grupperna och skriver på nästa papper  och då ”skriver de dit sina ideér med avstamp i den andra gruppens tankar, sådant de inte tänkt på tidigare och sådant som saknas” (Gibbons, 2009, 107). När alla har skrivit på alla papper diskuterar man i sin grupp vad som står på papperet. Slutligen sätter man upp papperen på väggen och alla grupper berättar kort om sina tankar kring det som brainstormats fram.

Undervisning a´la Janus: utveckla skolspråket på basis av vad eleven redan vet
Så här skriver Gibbons om denna slags undervisning:

I Janus-undervisning bygger tidigare lärande och elevens vardagsrelaterande språk en bro till nytt lärande, skolspråk och litteracitet. Nytt lärande bygger på vad eleven redan vet och detta innefattar att man kopplar det som sker i skolan till elevens egna erfarenheter utanför  skolans värld. (Gibbons, 2009, 100.)

Här är det återigen en lektion som tar vara på vad eleverna redan vet om ämnet. Eleverna får berätta fritt om ämnet som de ska läsa om (i boken handlar det om jordbävningar och fler elever hade personliga erfarenheter av det) och läraren får en chans att höra vad eleverna redan känner till och på så sätt ta första steget mot att utveckla ett ”ämnesspecifikt ordförråd” (2009, 101). Därefter får eleverna komma med förslag på ord som de tror ska finnas med i texten och läraren skriver upp elevernas ord på tavlan. Sedan skriver läraren upp (med en annan färg på pennan) de ord och begrepp i texten som hen tror kan vara svåra för eleverna att förstå.

Lycka till!

IMG_0531.JPG


Prenumerera på nya blogginlägg