Hur man blir en…

I april var jag i Stockholm på Natur & Kulturs Läskonferens. Där fick jag bland annat lyssna på läraren Adrienne Gear. Hon berättade om sin undervisning  i att skriva faktatexter. Det var en mycket inspirerande föreläsning och om jag ska framför någon kritik så var det att det var alldeles för kort!

Men det var speciellt ett upplägg som jag gick igång på! Istället för att skriva en ”vanlig” beskrivande text när man vill berätta om ett djur, en historisk person eller dyl. så skriver man det som en instruktion.

Jag berättade genast om detta för min kollega när jag kom hem och hon gillade idén och vi drog igång på NO:n (hon provade även att skriva med en grupp elever som hon undervisar i SVA – och det gick jättebra!).

Jag tänker inte beskriva hela vårt upplägg för detta arbete, men vi såg att 2:orna som hade jobbat med denna genre (instruktioner) snabbare förstod hur texten skulle skrivas. Adrienne poängterade ju också att man måste arbeta grundligt med en genre innan man skriver dessa slags texter – något som både 2:orna och våra elever som läser SVA hade gjort. Men 1:orna fick en skrivmall som de använde och då gick det riktigt bra ändå och vi skrev en gemensam text först innan de fick skriva sin egen.

Så om det är någon som vill veta hur man blir en varg, en sengångare, en husmus,  eller varför inte en björn, ett lejon, eller en igelkottfisk och mycket, mycket mer – hör av er till oss i Stensele; vi är experter!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Jämföra skönlitteratur och faktatext

När min kollega hörde att jag skulle åka till Stockholm i april och lyssna på bland annat Adrienne Gear så lånade hon genast ut sitt exemplar av boken Att läsa faktatexter, eftersom jag inte hunnit läsa den än. Och jag föll direkt. Det finns så många bra undervisningsideér i den, som man kan arbeta med både på låg- och mellanstadiet. Något som jag genast ville prova, var att jämföra skönlitteratur och faktatexter och på så sätt vaska fram faktatexternas olika särdrag (en lässtrategi som Gear kallar för ”att zooma in”). Att känna till faktatexternas särdrag och hur man ska använda dem är ju a och o när man läser en faktatext.

image

Första lektionen med 2:orna blev helt enkelt att jämföra en faktabok med en skönlitterär bok. Alla elever hade sin SO-bok och en valfri skönlitterär bok framför sig. Sedan hjälptes vi åt i helklass att hitta likheter och skillnader. Jag hade ritat upp ett stor venndiagram på vår Smart Board och eleverna var direkt med på noterna. De är vana att arbeta med venn-diagram eftersom deras klasslärare förra året, arbetade mycket med det på NO:n  och SO:n.

Andra lektionen fick de arbeta i par och klippa ut och sortera ord och fraser i olika högar:
skönlitterär – fakta – mittemellan. När alla vara klara gick vi igenom lapparna och de berättade hur de hade sorterat och varför.

image

På den tredje lektionen använde vi lapparna från faktatexthögen och sedan fick de leta efter dessa särdrag i en faktabok (den här gången använde vi vår NO-bok). De upptäckte att det inte fanns kartor i NO-böcker ( vi hittade en tillslut som användes som bakgrundsbild) och vi diskuterade varför det inte fanns i NO-boken men flera stycken i SO-boken.

Lektionerna innehöll:

  • sökläsning
  • jämföra
  • närläsning
  • nya ord och begrepp
  • samarbete
  • diskussioner
  • sortering
  •  upptäckter

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Några nyckelord, en låtsaskompis och en egen text!

Idag fick mina elever en skrivuppgift i NO.  Först pratade vi om det vi har lärt oss om vind och vi pratade om ett experiment vi hade gjort med varmt vatten, en pet-flaska och en ballong. Sedan sa jag ungefär så här:

Tänk dig att du har en klasskompis som har missat alla lektioner vi har arbetat med VIND. Nu ska du skriva ett brev till hen och berätta om hur vind uppstår i naturen. Försök att få med så många av dessa ord som möjligt  i din text:

  • solen
  • marken
  • värmer
  • lättare
  • stiger
  • sugs in
  • luften

Så här har vi gjort i flera ämnen, en gång fick de beskriva likhetstecknet för en låtaskompis. Jag tycker att det är ett bra sätt för mig att få syn på om eleverna kan använda ämnesspecifika ord och begrepp så att man kan förstå innehållet. Så här är ju även NP för 3:an upplagt (man ger eleverna nyckelord), när de ska skriva faktatexter.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Mer ork kvar inför själva läsningen!

Idag provade jag ett nytt sätt att aktivera eleverna förkunskaper inför en läsning av en faktatext. Idén till  just detta sätt har jag plockat ihop från andra ”före-läsning-aktiviteter” som jag har provat eller läst om. Till exempel VÖL-tabell, THIEVES,  progressiv brainstorming, och olika ordberikarlektioner alá Körling.

Jag utgick från de rubriker som vi skulle läsa om i texten – väder – vindar – moln och regn – åska och blixt. Jag skrev upp rubrikerna på tavlan. Vi läste orden tillsammans och diskuterade dem. Därefter berättade jag att de i par skulle tänka ut tre ord till varje rubrik, som de trodde skulle finnas med i texten. Vi gick igenom en rubrik tillsammans i helgrupp för att alla skulle förstå. Jag bad dem även tänka ut en fråga till varje rubrik, en fråga som de trodde de skulle få svar på i texten. Även detta moment gjorde vi först i helgrupp. Därefter delade jag in eleverna i par och jag delade ut en enkel stödmall som jag hade gjort i ordning i förväg. När paren var färdiga bildade de nya grupper med ett annat par och så läste de upp sina ord och sina frågor. Slutligen fick de parläsa texten och då vara uppmärksamma på om deras ord dök upp och om de fick svar på sina frågor. De använde även sina post-it-lappar under läsningen, ett arbetsverktyg som vi numera alltid använder oss av när vi läser framför allt faktatexter.

Vi avslutade lektionen med en muntlig utvärdering av arbetssättet. Jag bad dem jämför detta sätt med THIEVES-sättet, något vi har prövat de senaste gångerna vi har läst både NO-texter och SO-texter. Så här tyckte mina elever:

  • det här tar kortare tid, det andra sättet blev för mycket prat och babbel i mun på varandra.
  • det här var bättre, man fick vara som Futura och Furioso (två lässtrategier som vi använder och som vi har hittat på Josef Sahlins blogg: Lässtrategier).
  • det här gick snabbare och man fick tänka mer själv.
  • det andra sättet gör att man blir så trött, så när man väl ska börja läsa finns det ingen ork kvar.

Min egen utvärdering av denna ”före-läsningen” aktivitet är att den var enkel att förstå för alla och att den höjde medvetenheten under själva läsningen. Jag kommer absolut att använda mig av detta igen, men jag kommer inte för den skull att lägga de andra aktiviteterna på hyllan. Jag tror att det är bra att ha flera olika sätt att använda sig av för att väcka elevernas förkunskaper och höja medvetenheten under själva läsningen. Eleverna blir uttråkade om man alltid gör på samma sätt. Men det finns så klart en fara i att ständigt införa nya aktiveteter. Eleverna måste få en chans att landa i ett arbetssätt och känna att de behärskar det, innan man provar  något nytt.

image
Eleverna har skrivit egen reflektioner och kommentarer under och efter läsningen. De ord som de hittade i texten ringade de in.

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg