Söta Salma

När jag undervisar om världsdelarna brukar jag alltid läsa en berättelse, saga eller skapelsemyt från respektive världsdel.

Inför arbetet med Afrika, föll valet i år på Söta Salma av Niki Daly. Det är en ”spännande och annorlunda Rödluvan-saga från Gahna”, som det står på baksidan.

Den här sagan är bra på många sätt. Den är helt befriad från – i Afrika finns det bara krig och svältande människor, så vi måste hjälpa dem – syndromet.

Jag vill inte raljera över de stora problem som finns i världsdelen Afrika, men det finns så mycket mer än bara elände och i den här sagan får vi en annan bild än just det. Boken har också uppenbara likheter med Rödluvan och på så sätt kan man jämföra de två sagorna med varandra.

För att skapa förförståelse, väcka nyfikenhet, göra kopplingar, träna eleverna att använda bilderna som ledtrådar m.m tänkte jag prova att göra en ”Picture walk”.

Då går man igenom hela boken med eleverna – utan att läsa ett enda ord – och fokus är helt och fullt på bilderna.

Frågor man kan ställa till bilderna är till exempel:

  • Vad ser du?
  • Vad  tror du händer här?
  • Vem är det där?
  • Hur tror du att hen känner sig? Varför då?
  • När händer det här?
  • Hur tror du det slutar?

Om eleverna aldrig har provat detta, kan det vara bra att man börjar med att göra ett förtydligande av hur läsningen kommer att gå till. De flesta barn är nog vana med att man börjar läsa direkt och då kan det vara bra att till exempel säga:

Nu kommer jag att visa bilderna först och prata om dem – sen läser jag boken, ok? Då gör vi så.

(Ur boken Bilderbokens mångfald och möjligheter av Agneta Edwards.)

Om du vill veta mer om just ”Picture walk” kan du läsa om det i kapitlet Influenser från Nya Zeeland, USA och Australien
Av Anne-Marie Körling och Inger Norberg som du hittar i boken Läslust och lättläst.

Det finns också många bra sidor på nätet – googla så får du se!

(Anne-Marie Körling har utifrån sina studier på Nya Zeeland utvecklat en egen undervisningsform: bildpromenad. I boken Kiwimetoden ger hon en utförlig beskrivning av hur Picture Walk (bildpromenad) går till. Men trots att jag har läst den så många gånger, har jag ändå aldrig provat att göra en bildpromenad genom en hel bok. Jag har bara gjort det på framsidan av boken. Tänk att det tar tid att lära sig något nytt – trots att man trodde att man kunde!

 

Skapa förförståelse

I fredags var jag och ett gäng lärare i Storuman på workshop med två utbildare från NC. De talade mycket om att alltid arbeta med förförståelse. Antingen aktivera den förförståelse eleverna redan har, eller ge och skapa förförståelse för det som ska komma.

Ett sätt att hjälpa eleverna in i en text, men ändå låta dem läsa själva är ge så mycket information man kan innan de läser.

Så här förbereder jag en text i SO, som jag planerar att eleverna ska läsa själva (i par).

Först läser jag texten. Sedan sammanfattar jag den för mig själv. Därefter skriver jag ner en text, som jag kommer att läsa upp/berätta för eleverna innan de ska läsa texten själva.

I den här texten får du veta hur Sverige ser ut. Du får också lära dig att det ser olika ut i olika delar av Sverige. Du kommer också att få veta var de flesta människor bor. Dessutom kommer du att få veta vad olika färger betyder på en karta.

Själva lektionen börjar med att vi pratar om Sverige och de får berätta för en kompis vad de vet om Sverige. Sedan tittar vi på rubriken, bilderna och faktarutan tillsammans och pratar om det vi ser. Därefter berättar jag vad texten kommer att handla om och slutligen får de läsa tillsammans i par. De läser med post-it-lappar så att de kan märka ut nya ord, frågor eller något nytt de har lärt sig (detta har jag skrivit om här: Att själv få komma på vad man inte kan!).

Mer ork kvar inför själva läsningen!

Idag provade jag ett nytt sätt att aktivera eleverna förkunskaper inför en läsning av en faktatext. Idén till  just detta sätt har jag plockat ihop från andra ”före-läsning-aktiviteter” som jag har provat eller läst om. Till exempel VÖL-tabell, THIEVES,  progressiv brainstorming, och olika ordberikarlektioner alá Körling.

Jag utgick från de rubriker som vi skulle läsa om i texten – väder – vindar – moln och regn – åska och blixt. Jag skrev upp rubrikerna på tavlan. Vi läste orden tillsammans och diskuterade dem. Därefter berättade jag att de i par skulle tänka ut tre ord till varje rubrik, som de trodde skulle finnas med i texten. Vi gick igenom en rubrik tillsammans i helgrupp för att alla skulle förstå. Jag bad dem även tänka ut en fråga till varje rubrik, en fråga som de trodde de skulle få svar på i texten. Även detta moment gjorde vi först i helgrupp. Därefter delade jag in eleverna i par och jag delade ut en enkel stödmall som jag hade gjort i ordning i förväg. När paren var färdiga bildade de nya grupper med ett annat par och så läste de upp sina ord och sina frågor. Slutligen fick de parläsa texten och då vara uppmärksamma på om deras ord dök upp och om de fick svar på sina frågor. De använde även sina post-it-lappar under läsningen, ett arbetsverktyg som vi numera alltid använder oss av när vi läser framför allt faktatexter.

Vi avslutade lektionen med en muntlig utvärdering av arbetssättet. Jag bad dem jämför detta sätt med THIEVES-sättet, något vi har prövat de senaste gångerna vi har läst både NO-texter och SO-texter. Så här tyckte mina elever:

  • det här tar kortare tid, det andra sättet blev för mycket prat och babbel i mun på varandra.
  • det här var bättre, man fick vara som Futura och Furioso (två lässtrategier som vi använder och som vi har hittat på Josef Sahlins blogg: Lässtrategier).
  • det här gick snabbare och man fick tänka mer själv.
  • det andra sättet gör att man blir så trött, så när man väl ska börja läsa finns det ingen ork kvar.

Min egen utvärdering av denna ”före-läsningen” aktivitet är att den var enkel att förstå för alla och att den höjde medvetenheten under själva läsningen. Jag kommer absolut att använda mig av detta igen, men jag kommer inte för den skull att lägga de andra aktiviteterna på hyllan. Jag tror att det är bra att ha flera olika sätt att använda sig av för att väcka elevernas förkunskaper och höja medvetenheten under själva läsningen. Eleverna blir uttråkade om man alltid gör på samma sätt. Men det finns så klart en fara i att ständigt införa nya aktiveteter. Eleverna måste få en chans att landa i ett arbetssätt och känna att de behärskar det, innan man provar  något nytt.

image
Eleverna har skrivit egen reflektioner och kommentarer under och efter läsningen. De ord som de hittade i texten ringade de in.

 

 

Rubrik, tre ord och en fråga!

Här är ett förslag på hur man kan aktivera elevernas förförståelse innan man ska läsa en faktatext.

  • Skriv upp rubrikerna på tavlan från texten ni ska läsa.
  • Läs orden tillsammans. Prata om orden tillsammans.
  • Be eleverna själva eller i par tänka ut tre ord till varje rubrik, som de tror kommer att finnas med i texten.
  • Be dem även formulera en fråga till varje rubrik som de tror de kommer att få svar på i texterna.
  • Låt eleverna rita upp en enkel stödmall (eller förbered en åt dem) där de skriver in sina ord och sina frågor.

image

I morgon ska vi prova just detta upplägg. Jag återkommer med hur det gick!

Den viktiga förförståelsen!

Är läsaren mer förberedd och har mer förkunskaper och byggt upp en förförståelse, påverkar det också hans eller hennes möjligheter att gå in i textens innehåll på ett mer fördjupat sätt och skapa bilder i huvudet. Detta gäller oavsett om eleven är mycket stark eller mindre stark som läsare.

Caroline Liberg m.fl. (2010:63.) Utmana, utforska, utveckla! 

af-geijerstam-asa-utmana-utforska-utveckla

Jag tänker att detta är vårt uppdrag som lärare – att skapa, ge och erbjuda en sådan  undervisning för våra elever, i alla ämnen och i alla årskurser. Även Barbro Westlund (2009:251) betonar vikten av att förbereda eleverna innan den individuella läsningen börjar:

Svaga läsare bör helst inte ha andra texter än sina klasskamrater under mellanåren, det är istället undervisningen som kan omorganiseras! Det är därför viktigt att texterna bearbetas gemensamt i klassen innan den individuella läsningen börjar.

20130806-072425.jpg

Läs gärna mitt tidigare blogginlägg om just detta:  Förförståelse – en väg in i texten