De försvunna

Idag läste jag de sista raderna ur boken ”De försvunna” av Cecilia Lidbeck. Vi har haft den som vår högläsningsbok under vårterminen.

Och det har tagit lång tid att läsa ut den – för det är en bok som väcker många tankar och funderingar (en riktig ”tänkarbok” som en elev sa) och jag har låtit eleverna få mycket tid till diskussion.

Vi kommer att fortsätta att jobba med boken på olika sätt. Idag började jag samla in elevernas frågor till författaren:

Varför skriver du om ormbunkar så ofta?
Varför måste […] dö?
Är du släkt med Petter och Agnes Lidbeck?
Har du varit med om något som händer i boken?
Hur fick du idén till boken?

Jag tror Cecilia har ett brev att vänta …

Lektion: Efter läsningen

Är det något ni undrar över i boken?

Eleverna sitter stumma med tom blickar. Läraren förstår ingenting. De gillade ju boken och diskussionerna hade ju gått bra. Fram till nu.

Hallå? Ingen? En fråga?

Jag har varit med om detta flera gånger. Diskussionerna flyter på ända tills eleverna ska komma med egna frågor.

Ett sätt att hjälpa eleverna är att fråga dem om de har några frågor till karaktärerna. Jag har upptäckt (i alla fall i de elevgrupper jag hittills har undervisat) att när man ber eleverna tänka på karaktärerna så har de mycket lättare att komma på frågor. Oftast bubblar sedan frågor till författaren upp och frågor om illustrationerna.

Om man vill gå ytterligare ett steg med frågorna kan man låta eleverna svara på varandras frågor, genom att dramatisera svaren. Jag brukar använda mig av klassrumsdörren som ”den magiska porten”. Du går ut som dig själv och kommer tillbaka in som en person i boken.

Vår senaste högläsningsbok var boken ”En gång i Lappland” av Linnéa Fjällstedt, en berättelse om en fattig nybyggarfamilj för ca 120 år sedan.

Efter att vi hade gjort delar av Aidan Chambers boksamtal, frågade jag eleverna om de hade några frågor till personerna i boken. Det blev många frågor och jag skrev ner allt de undrade över.

 

Sedan berättade jag att vi skulle prova att svara på våra frågor och den som ville fick prova.   Jag började att visa hur man kunde göra – ut genom dörren som mig själv och in genom dörren som en person ur boken. När jag var klar var det många elever som genast ville pröva.

 

Under denna lektion har vi:

  • tränat på att leva oss in i och förstå andra människors situation.
  • arbetat utforskande och kreativt.
  • tränat oss att prata inför andra.
  • utvecklat vår läsförståelse genom att ställa frågor och göra inferenser.

(Tidsåtgång: Två lektioner för själva läsningen av boken och en eller två lektioner för diskussion och dramatisering.)

 

Här har jag skrivit om detta tidigare:

http://lappkullan.se/stall-en-fraga-till-en-av-personerna-i-boken/

Textens väg: Igenom mig och ut till dig

Så här har jag arbetat det här läsåret med de böcker jag har läst med klassen.

Först väljer jag en bok ( jag väljer genom att läsa igenom den och känna efter om jag gillar den). Efter det, läser jag igenom den några gånger och lyssnar då noggrant till mina egna tankar jag får när jag läser. Det kan till exempel vara olika slags kopplingar eller frågor. Jag kan även skapa elevfrågor av de inferenser som jag gör när jag läser. Jag berättar inte om alla mina tankar för eleverna, men de finns där som ett underlag, en grund för min undervisning.

Jag letar även efter meningar/fraser som eleverna kan få prova att göra eller säga.
T.ex.  om en person i boken suckar får eleverna sucka, tittar personen i boken längtansfullt mot molnen får eleverna pröva att titta längtansfullt. Och kan jag be eleverna komma med förslag på  vilka fler sätt man kan titta på, och på sätt utvidga elevernas ordförråd.

Här är en kort stycke från boken ”Systern från havet” av Ulf Stark och Stina Wirsén.

– Jag är säker på att ni kommer att bli vänner. Ni kommer att bli som systrar, säger mamma. Här får ni var sin bulle. Margareta kastar sin bulle på marken. Sirkka släpper sin bulle i rännstenen.

 

Frågor jag kan ställa eleverna:
Hur vet mamma att de ska bli som systrar? Hur blir man systrar? Är vänner och systrar samma sak? Är det bra att ha en syster? Varför kastar Margareta sin bulle, medan Sirkka släpper sin?

Syster från havet av Ulf Stark. Högläsning med hjälp av Smartboarden.

 

Den som vill läsa mer om hur man förbereder sig inför en textläsning, kan t.ex. klicka på länken till Anne-Marie Körlings blogg:
Lektionsförberedelser: Så här förbereder jag mig
eller läsa en klassiker inom läsundervisning: Tankens mosaik

 

No problem – en novell med många bottnar

Jag har högläst en novell som heter ”No problem” av Michelle Magorian. I min planering har jag utgått från en modell  ur Barbro Westlunds bok ” Att undervisa i läsförståelse” ( ”Att undervisa i ordkunskap” s.286-288) och Anne-Marie Körlings modell från hennes blogg: Så här förbereder jag mig

Jag började med att ge mina elever skyltar med ord/meningar som jag hade hämtat ur texten. Sedan fick de gå runt i klassrummet och diskutera sina ord med varandra.

Medan de diskuterade, placerade jag ut stora skyltar på golvet med orden person, plats  och händelse. Eleverna fick i uppdrag att lägga ut sina ord under den skylt de trodde att de tillhörde.

Därefter diskuterade vi var de hade lagt sina lappar. Vi körläste orden och pratade om vad de betydde. Vi provade även att härma författaren genom att göra muntliga meningar (”Till sin förvåning hade han fjärilar i magen” – Till sin förvåning hade hon en sten i magen – Till sin förvåning hade han en mygga i magen…). Vi pratade om när man får fjärilar i magen och gjorde sedan ännu fler muntliga meningar: Jag får fjärilar i magen när jag ska ta blodprov, Jag får fjärilar i magen när jag möter en vuxen i paintball, jag får fjärilar i magen när…

Efter en kort rast läste jag sedan hela novellen i ett svep men med korta stopp. Vid stoppen lät jag eleverna vara delaktiga  i läsningen genom att göra det som personerna i boken gör, tex skugga ögonen, kväva ett skratt,  skaka benen, uttala samma ord som huvudpersonen m.m.

Efter läsningen fick eleverna fundera på vem Mark (huvudpersonen) var när han klev i bassängen och vem han var när han klev ur.  De fick först tänka en stund själva sedan prata med en kompis.

Några elever valde även att skriva ner frågor till personerna i berättelsen och sedan fick den elev som ville, svara på sin kompis fråga.

  • Hur gammal är du Joan?
  • Varför kom ni inte? 
  • Hur klarade du det?
  • Varför vill du hjälpa barnsjukhuset?
  • Varför fortsatte du att simma, då du nästan inte kunde?
  • Varför vill du vara med Terry och Jacko?
  • Joan, var det jobbigt att simma så långt? 
  • Hur klarade du det?
  • Varför ljög du om din ålder?
  • Varför vill du heja på Joan?

 

Eleverna frågar – eleverna svarar!

Även detta år fortsätter vi att utveckla vår förmåga att ställa frågor till texten vi läser. Det kan vara svårt för eleverna att komma igång, men det brukar gå bättre om man frågar om de har några frågor eller funderingar direkt till huvudpersonen. Vi läser just nu Nils Holgersson och jag skriver upp elevernas frågor och hänger upp dem väl synligt i klassrummet. Idag fick de elever som ville, prova att svara på de andras frågor, genom att gestalta svaret med en mycket enkel dramatisering.

IMG_1893.JPG

Man får svara på vilken fråga man vill och det gör ingenting om redan en annan elev har gestaltat frågan innan. Idag fick vi se väldigt många Smirre Räv och flera olika Akka. Jag hjälper till genom att vara lite av en ciceron och hälsar välkommen och småpratar med rollfiguren som kommer in.  Ingen rekvisita behövs, det enda som behövs är en dörr.

Ut genom dörren – stänger dörren bakom sig – knackar på – och in kommer…

Det här är en mycket rolig lektion och eleverna övar bland annat sin förmåga att:

  • kommunicera i tal
  • analysera skönlitteratur
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

 

IMG_1894-0.JPG