Formord och innehållsord

Jag och mina elever (de går i 2:an) arbetar just nu med att träna på att sammanfatta en faktatext.

Jag har alltid tyckt att det varit svårt att lära eleverna vilka ord i en text som är de viktiga. Jag brukar använda begreppet ”nyckelord” när jag ska förklara, eftersom jag själv tycker det är ett bra ord som hjälper mig att förstå vad man ska fånga i texten. För några år sedan sa en elev under en lektion: ”nyckelorden låser upp dina egna meningar”.  Jag tyckte det var så bra och vi skrev det på en affisch och satte upp i klassrummet. Men trots detta, har jag aldrig riktigt varit nöjd med mina ”nyckleordslektioner”, för det är ändå många elever som har svårt att förstå precis vilka ord det är man ska fokusera på.

Men så för några dagar sedan läste jag boken Ordens värld av Ingegerd Enström (ett boktips från twännen Cilla Dalén).

Där skriver Enström om begreppen innehållsord och formord. Det fanns också en uppgift i boken (boken blandar teori och praktiska övningar)  där alla innehållsord var bortplockade och man skulle gissa vad texten handlade om. I stycket efter hade alla formord blivit bortplockade och man skulle även där gissa vad texten handlade om. Så klart var det omöjligt att gissa när det bara var formord och betydligt lättare när det bara var innehållsord.

Jag prövade samma övning i klassrummet, (fast med meningar från en text som vi skulle jobba med) och introducerade även begreppen formord och innehållsord.

Lektionen började med att jag visade den här texten och jag bad eleverna prata i par om vad de trodde att det handlade om.

Det blev ganska tunt med gissningar och eleverna såg mest uppgivna ut och en aning frågande till vad det var jag var ute efter.

Sedan visade jag den här texten.

Då sken de genast upp, för nu var det ju ingen tvekan om vad texten handlade om.

Nästa steg var att prata om vad det var för skillnad på orden från första bilden och den andra.

Jag introducerade de två begreppen och vi pratade om att formorden formar och ”klistrar” ihop meningarna och att innehållsorden berättar om innehållet i texten – vad texten handlar om.

Därefter fick de sitta i par och fortsätta att plocka ut innehållsord ur texten om Ekorren (som finns i vår arbetsbok).

Slutligen gick vi igenom tillsammans vilka ord de hade valt att stryka under. Ingen grupp hade strukit under några formord – alla hade uteslutande markerat innehållsord.

Tack Cilla Dalén för boktipset och tack Ingegerd Enström för idén till den lyckade lektionen!

Vägledd läsning – jag provar mig fram

Parallellt med att jag provar cirkelmodellen för första gången den här terminen, undersöker jag och testar mig fram med den undervisningsform som kallas vägledd läsning. Jag har ända sedan jag såg Anne-Marie Körling (filmen går tyvärr inte att få tag på på nätet) ha vägledd läsning med en grupp elever, varit nyfiken på att prova detta arbetssätt. Och eftersom mina 3:or och 4:or inte har slöjd tillsammans detta läsår, har jag fått en en möjlighet att arbeta med varje grupp var för sig, en gång i veckan i ca 80 minuter.

I boken ”Kiwimetoden” skriver Anne-Marie Körling om vägledd läsning. Hon skriver bland annat: ”Det som utmärker denna undervisningsform är det lilla undervisningssammanhanget med ett fåtal elever.” (2006:268) Och det är det som är själva poängen med vägledd läsning – eleverna får närheten till läraren samtidigt som de lär av och med varandra.

bild

I boken ”Lyckas med läsning – läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland” finns ett kapitel som beskriver utförligt hur och varför det är viktigt att arbeta med vägledd läsning.

Vägledd läsning är själva hjärtat i ett väl avvägt läs- och skrivprogram. Här får läraren och elevgruppen goda tillfällen att på ett målmedvetet sätt samtala om, läsa och fundera på texter. […] Vid vägledd läsning hjälper läraren en grupp elever att använda strategierna  så att de kan läsa själva. Läraren har en mycket viktigt roll som består i att förbereda lektionerna och att leda dem, att observera och stödja varje elev i läsningen (Bonnier Utbildning, 2001:78).

Min planering för min nästa lektion i vägledd läsning ser ut ungefär så här:

Vi arbetar med judendomen och mina elever har ofta frågor och funderingar kring andra världskriget och hur och varför judarna blev förföljda och dödade av nazisterna. Därför har jag bestämt mig för att läsa en faktatext om Anne Frank. Den texten läser jag noga så att jag är välbekant med den. Jag förbereder mig även med  öppna frågor:  – Hur vet ni? Vad tänker ni att texten ska handla om när ni möter denna illustration? Vem är det som berättar? Hur vet vi det? Vad är det som inte sägs? Varför sägs inte det? (Dessa frågor har jag hämtat från detta inlägg från Körlingsord: Fem undervisningar i läsförståelse)

Jag kopierar upp texten till alla, och i texten har jag gjort markeringar så att det ska vara lätt för eleverna att veta hur långt vi ska läsa varje gång, innan vi ska göra en paus och prata.

Huvudsyftet under just denna läslektion är att öva elevernas förmåga att sammanfatta text med egna ord, något som vi har arbetat med mycket lite hittills det här läsåret. Eleverna kommer också att öva sig i att reda ut oklarheter och att öva upp medvetenheten om när man inte förstår och vad man ska göra då. Så klart är även syftet med läsningen att lära oss om Anne Frank, vem det var och vad hon har betytt historiskt.

För att öva strategin sammanfatta ska jag ge eleverna en ”börja”. Vi ska prova att använda ”Jag tror det betyder…” Det blir ett sätt att med egna ord, sammanfatta och förklarar textstycket. Den idén fick jag från den här  lilla filmen som jag hittade när jag sökte på ”Guided reading”:

Innan vi börja att läsa texten är det viktigt att aktivera elevernas förförståelse och det gör jag genom att prata om vad en dagbok är, varför man väljer att skriva dagbok osv. Därefter tittar vi på rubriken, bilderna och bildtexterna och pratar om dem.

Själva läsningen sker tyst (så långt det är markerat i texten) , för att sedan övergå i diskussioner tillsammans.

Jag återkommer med en återkoppling på hur lektionen gick!

 

Bilder och nyckelord – en stöttande undervisning

Jag och min twänn, Marika Nylund Ek undervisar just nu om världsreligionerna i våra respektive klasser. Marika delade med sig av sin senaste lektion (kolla in hennes blogg: Världsreligionerna del 2) och jag blev så insprirerad att jag ville pröva hennes upplägg med mina elever.

Elevgrupperna (tre i varje grupp) fick börja med att sortera bilderna i högar. Sedan gick jag runt och pratade med varje grupp och de berättade hur de hade tänkt. Vi pratade även om själva bilderna, till exempel att det bara var män på bilderna. Därefter limmade de upp bilderna på stora pappersark.

Jag berättade att vi skulle utveckla vår förmåga att sammanfatta en text med hjälp av lässtrategin ”sammanfatta” och i vårt klassrum tar vi då hjälp av LAZO.

Skärmavbild 2014-10-16 kl. 20.12.57
Skapad av Josef Sahlin, Årstaskolan. Klicka på bilden, så kommer du till hans blogg.

Därefter läste jag ur vår religionsbok och skrev upp nyckelord på smartboarden. Jag använde mig av ett upplägg som finns att hämta på ”En läsande klass” hemsida (Lektion 46 åk 3). Eleverna fick ju så klart hjälpa till att plocka ut nyckelorden tillsammans med mig.

IMG_1877-0-1500x1120
Första lektionen läste eleverna i par och taggade texten med symboler och frågor. Den här lektionen högläste jag texten och vi plockade ut nyckelord.

Efter det fick eleverna gruppvis sammanfatta texten med hjälp av nyckelorden och bilderna – jag gick runt och lyssnade.

Slutligen gjorde vi om samma sak, fast i helklass. Det kan ju tyckas väldigt tjatigt att göra samma sak om igen, men jag upplevde inte att någon elev tyckte att det var tråkigt. Istället kändes det som alla var med och gärna ville berätta vad de kunde.

IMG_1902
Bilderna finns delade på Marikas blogg, se länken längst upp i inlägget.