Textkopplingar – kan man synliggöra dem?

Just nu undervisar jag våra 1-2:or om textkopplingar. Att göra textkopplingar är att göra en slags inferenser, eftersom du aktiverar din egen bakgrundskunskap och erfarenhet och kopplar det till texten.

Lektionerna har gått till så att jag högläser en noga utvald text. Först brukar jag läsa igenom hela texten en gång. Sedan läser jag den en gång till och då stannar jag upp och berättar om mina kopplingar. Därefter får eleverna berätta om de har fått någon koppling till texten de hörde. Vi pratar ofta om ”att läsa är att tänka” och jag uppmanar eleverna att lyssna efter sina tankar när de läser.

 

Nu har vi tagit nästa steg i undervisningen och det är våra ”kopplingslistor” som sitter uppe på klassrumsväggen. Jag uppmuntrar eleverna att när helst de läser och får en koppling, skriva upp den på listan, allt för att synliggöra tankarna både för mig och för sig själv.

Den som vill veta mer om hur och varför man ska undervisa om textkopplingar kan läsa mer om detta i böckerna ”Tankens mosaik” av Keene och Zimmerman (2003)  och  ”Aktiv läskraft – mellanstadiet” av Barbro Westlund (2015). Det är även ur boken ”Tankens mosaik” som jag har hämtat idén med listor på klassrumsväggen.

 

Kolla gärna in Susanne Nystedts film om kopplingar!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Hur håller man vattenglaset?

Jag försöker att varje dag hålla min undervisning som ett glas vatten, en vacker liknelse som Anne-Marie Körling skriver om på sin blogg och i boken ”Nu ler Vygotskij”.

Det är så svårt, jag tappar mitt glas om och om igen.

”Kalle, sätt dig upp!”, ”Anna, sluta prata!”,”Stäng dörren efter dig”, ”Olle, varför lyssnar du inte?”, ”Suck!”, ”Pelle, prata inte rakt ut!” ”Smäll inte i dörren” bla.bla.bla….

Vid varje kommentar, varje suck, varje utspel tappar jag glaset och jag måste börja om. Jag ger inte eleverna det stöd i koncentration som jag borde ge dem, ska ge dem, vill ge dem. De får en undervisning som hela tiden avbryts av mig som lärare, när det är jag som borde vara den som håller undervisningen, jag som borde hålla den som ett glas vatten…

Suck! Hur svårt kan det va?

 


Prenumerera på nya blogginlägg

När Lärarlyftet mötte twitter!

Min kollega läser på Lärarlyftet, Svenska för lärare åk 4-6. Under läsåret som gått har vi stött och blött våra tankar, hon genom sin kurs och jag genom framför allt twitter och så klart Anne-Marie Körling. Vi har tipsat varandra om böcker, diskuterat den svåra konsten i att faktiskt undervisa i läsförståelse och inte bara kontrollera den (som väldigt många av skolans läromedel fortfarande gör). Vi har pratat reciprocal teaching, inferenser, textkopplingar och föreställningsvärldar m.m. och till hösten vill vi starta en studiegrupp med inriktning mot att att fördjupa våra kunskaper om läsförståelse och hur vi bäst kan arbeta med våra elever. på fb har jag kontakt med några av mina tidigare kollegor i Falun. De har provat att arbeta utifrån Barbro Westlunds studiehandledning till boken Att undervisa i läsförståelse och vi får gärna kontakta dem om vi har några frågor!

Idag hittade jag dessutom filmer gjorda av Susanne Nystedt (på twitter så klart, genom Anna Kaya). Dessa filmer presenterar olika läsförståelsestrategier på ett eneklt och lättbegripligt sätt.

Jag ska visa dem för min kollega på måndag!

Att ställa frågor!

Att förutspå!

Att skapa inre bilder!

Att göra inferenser!

Att göra textkopplingar!


Prenumerera på nya blogginlägg